fredag 30 november 2012

Vinterväglag

Ikväll i lätt snöfall satte vi upp snöpinnar längst vägen. Det vore ju synd om vägen försvann och vi inte hittade den igen förrän till våren.

tisdag 27 november 2012

"Är det någon skillnad?" del II

I den fortsatta jakten på att ta reda på om det är någon skillnad mellan i varroamotståndskraft mellan bisamhällen har jag kommit på en ny variant som kanske är lättare. Min grundidé är den samma som tidigare, för att veta om det är en skillnad i tillväxttakten behöver jag inte exakt ta reda på hur många kvalster det är, bara jag använder en mätmetod som relativt sätt ger samma resultat vid två tillfällen.

Det finns en rätt inneffektiv behandlingsmetod mot Varroa, nämligen att pudra florsocker uppifrån över bina i ett bisamhälle. Metoden har inte tillräcklig effektivitet för att hålla nere Varroan, dessutom dör inte kvalstren, de bara trillar av och kryper upp igen efter en stund. Som mätmetod bör det däremot fungera under förutsättning att man i formeln kompenserar för de kvalster som försvunnit ur bisamhället i samband med första mätningen. Antalet är ju med vid första räkningen, men de bidrar inte till tillväxten av kvalster. För att kunna använda denna metod behöver jag ta reda på ungefär hur stor andel av kvalstren som försvann vid första mätningen.

söndag 25 november 2012

fredag 23 november 2012

Jäsper löper amok

Vårt nyaste husdjur, surdegen Jäsper, verkar uppenbarligen ha tagit sig bra redan efter lite drygt en vecka. Jag tror det är ett tecken att det ska bakas surdegsbröd i helgen.

söndag 18 november 2012

Är det någon skillnad?

En fråga som jag ofta ställt mig är om det är någon skillnad mellan bisamhällen i hur parasiten Varroa tillväxer hos dem. Detta eftersom det onekligen är stor skillnad mellan bisamhällen i hur mycket kvalster det finns i dem. Svårigheten är att tillväxten sker så snabbt och att mycket små skillnader i utgångsläge ger stora skillnader senare och bigårdar är sällan jämförbara med varandra. Men nyligen läste jag en intressant artikel (http://www.hastriketsbiodlare.se/SvBRapp101.pdf) som gav mig flera nya idéer.

För att få fram en jämförbar siffra mellan bisamhällen skulle man vilja få fram procentuell tillväxttakt per dag för Varroakvalster i varje samhälle. För att göra det kan man ta till ett trick som beror på att antalet Varroakvalster tillväxer ungefär exponentiellt under binas yngelperiod (under förutsättning att de inte byter drottning och att man inte gör avläggare eller liknande). Om man då mäter antalet kvalster vid två tillfällen kan man räkna baklänges och få fram tillväxttakten/dag. Man använder då fomeln
x=ln( k2/k1 ) / d
där
k1 är antalet kvalster i samhället vid första tillfället
k2 är antalet kvalster i samhället vid andra tillfället
d är antalet dagar mellan mättillfällena
x är procentulla tillväxttakten per dag.

För att få fram k1 och k2 skulle man mäta man antalet kvalster per bi och multiplicera med antalet bin. Antalet kvalster per bi kan man mäta med florsockerburksmetoden, men antalet antalet bi är svårare. Då kommer nästa trick, i formeln ovan dividerar man k2 med k1 och det ger en möjlighet att inte bry sig om antalet bin utan något annat mera mätbart, nämligen ramar med bin. k1 kan då skrivas kf1*antal ramar1. En ny formel blir då

x=ln( ( (kf2*antal ramar 2) / (kf1*antal ramar 1) ) ) / d
där
kf1 är antalet kvalster som trillar av vid florsockerskakning i burk vid första tillfället
antal ramar 1 är antalet helt fulla ramar med bin vid första tillfället
kf2 är antalet kvalster som trillar av vid florsockerskakning i burk vid andra tillfället
antal ramar 2 är antalet helt fulla ramar med bin vid andra tillfället
d är antalet dagar mellan mättillfällena
x är procentulla tillväxttakten per dag.

Man behöver alltså aldrig räkna ut exakt hur mycket kvalster det finns om man mäter på samma sätt vid båda tillfällena.

För att mäta antalet kvalster är florsockerburkmetoden (http://hastvedabf.blogspot.se/2012/07/varroakontroll-med-florsocker.html) en metod som skonar bina men ändå ger bra resultat. Den exakta mängden bin spelar ingen större roll, bara man gör lika båda gångerna, likaså att en hel del kvalster sitter i ynglet, men det bör vara lika stor andel vid båda tillfällena.

Det kommer även ut lite extrainformation som man skulle kunna använda. Det finns en tumregel som säger att om infektionsgraden är över 10% i juli så är den för hög för att samhället säkert ska klara sig så om man kompletterar metoden med att veta hur många bin man stoppat i burken samt att man multilicerar med en faktor 1,3 för att en hel del kvalster finns i täckt yngel och gör en mätning i juli så kan man använda mätningen till att bedöma om man behöver göra någon extrabehandling mitt i sommaren för att det sedan ska räcka med en behandling inför vintern.

Pumpa


Lina lagade en delikat pumpapaj ikväll. Vi kanske skulle prova odla egna pumpor nästa år? Vi har åtminstone hönsskit att gödsla dem med.

Nedfallskontroll


Efter varroabehandling har jag haft skivor med ett galler ovan liggande under nätbottnen i en del kupor för att kunna räkna hur många döda kvalster som trillar ner. Jag valde att dels ha under alla i den bigården som är uttagen övervakningsprogrammet och dels vars ett samhälle i två andra bigårdar. I hälften av samhällena var det fler kvalster än vanligt och i ett var det väldigt mycket. Jag har ingen riktigt idé om varför det är väldigt mycket i ett, men det behöver jag följa upp på försommaren 2013.

Det börjar bli en vana


Ikväll tvingade vi återigen i oss hembakad bröd. Hundarna intygade att trots att ingen fått sätta livet till så kan man till nöds offra sig och äta en bit nybakat med smör på. Det var fjärde baket på några veckor.

söndag 11 november 2012

Där solen aldrig skiner


Den omöjliga kalkondamen får vara fotomodell en gång till. Silon till höger i bild står ut mot gaveln och även mot boxen som man precis ser ovankanten av bakom. Det betyder att det blir ett smalt litet utrymme i hörnet bakom, mellan boxen, gavelytterväggen och den runda silon.

För några dagar sedan hörde vi lite flaxande och kacklande på kvällen, men först nästa kväll när vi skulle räkna in djuren upptäckte vi att det fattades en. Hmm... kunde det vara så att en höna trillat ner igår i lönnrummet? Jag hämtade stegen och klättrade upp på boxtaket och tittade ner i lönnrummet  Mycket riktigt satt det en höna och sov på golvet, solen hade aldrig gått upp den dagen så hon sov lugnt vidare. Efter att ha flyttat dit stegen över boxen klättrade jag ner och fångade henne. När jag skulle upp fanns det tyvärr inte riktigt plats att böja knäna så att jag kunde klättra uppåt med ena armen om en höna, men efter att ha tagit spjärn med ryggen mot silon kom jag upp. Efter detta sågade vi en lucka i väggen för att slippa tokiga rymmare.

lördag 10 november 2012

Vinterfodersummering och varroabehandling


I vår biodlarförening är det tradition att göra behandlingen mot Varroakvalster på mårtensafton. Behandlingen görs med en oxalsyralösning som droppas i bisamhället. Det ska göras när samhällena är yngelfria för att ha avsedd effekt och de är normalt yngelfria vid denna årstiden.

I min biodling så sammanfaller även oxalsyrabehandling med att jag gör sista besöket för säsongen hos bina och samlar in foderlådor. Det blir ju mörkt ganska tidigt nu så jag visste att jag behövde börja tidigt i morse, men jag var lite seg och kom inte iväg förrän kl 9. Så här i efterhand var det dumt, det var nästan helt mörkt när jag fixade den sista bigården, precis som förra året.

Det var betydligt mer bin i samhällena i år än förra året, det var nog bara 3 samhällen som jag skulle klassa som för svaga i år, men ett flertal som bara sitter på en låda och knappt får plats och måste ha mer plats bums med det samma tidigt i april. Till våren vet vi hur övervintringen gick.

Eftersom det i år hade blivit en del vildbygge i foderlådorna och var svårt att få ner bina i rätt lådor funderar jag på om det inte är mer rationellt att faktiskt åka två rundor efter vinterfodring. Den första 2 veckor efter fodring i bra väder och samla in lådor, den andra nu och behandla. Efter 2 veckor har de förhoppningsvis inte hunnit göra så mycket vildbygge och är det bra väder är det bara att skaka ut bina var som helst, de hittar hem igen.

Bilden är tagen när jag var hemma och lastade av för att släpvagnen var full. Jag hoppas kunna måla lite kupmaterial även denna vinter, jag har medvetet försökt ha målade kupor kvar och de omålade delarna skulle komma in nu efter vinterfodringen.

För mitt eget minne så lite minnesanteckningar om de olika foderlådorna nedan, både de jag använt i år och tidigare år.
Foderplastpåse med frigolitpluppar: Vindkänsligt när man fyller på, en del pluppar blåser iväg. Plupparna gnags sönder och blir pulver som fastnar i ett eventuellt vildbygge. Det går inte att skaka ur en foderpåse med bin och plupprester i naturen.
Foderplastpåse med halm: Det lär öka förekomsten av botulinumsporer i kupan och därmed i teorin i nästa års honung. Annars inga av nackdelarna med frigolitpluppar.
Foderplastpåse med leca (inte i år): Ganska tungt och de lär innehålla en hel del giftiga rester från tillverkningen. Bör man inte heller hälla ut i naturen, det ser skräpigt ut.
Foderplastpåse på samhälle som får fullt i sina lådor: Det vildbyggs en del, men mindre än i riktig foderlåda.
Foderplastpåse på samhälle som får fullt i sina lådor och som inte riktigt får plats själva i sina lådor: Det blir väldigt mycket bin som inte klarar sig när fodret blir gammalt innan de hunnit göra vildbygge.
Foderlåda utan plastinsats med frigolitpluppar i samhälle som inte sitter trångt: En del vildbygge, men inga bin i lådan. Uppgången halvfull med bin.
Foderlåda utan plastinsats med frigolitpluppar i samhälle som sitter trångt: Mycket vildbygge med mycket bin på, uppgången till foderlådan helt full med bin. Mycket besvärligt att hantera.
Foderlåda med plastinsats (inte i år): Foderrester kvar i lådan och mögel på väggarna om samhället inte vill ta allt foder. Annars bara mögel i lådan.

Min slutsats efter i år är att på:
Svaga samhällen i förhållande till vad de sitter på fungerar foderlåda bra. Halm är ett mera stabilt material än frigolitpluppar, dessutom kan man skaka ut det i naturen.
Samhällen som sitter trångt är påse med halm bättre. Foderlåda med plastinsats fungerar bra till dessa också, men kräver att bli högtryckstvättade efter insamling.
Tillägg: Jag fick tipset att såga av nedre hörnet på plastinsatsen i foderlådorna. När bina ätit upp fodret kommer de då ut i foderlådan och kan städa den rent.

Kalkonlucka


Efter att ha vallat kalkonerna fram och tillbaka genom gamla vagnslidret och in bland halmbalar till deras box under snart två månader så fixade Lina en lucka till dem i torsdags. Det blev lite akut nu efter omställningen till vintertid, vi hinner inte hem från jobbet innan det blir mörkt alltid. Nu kan de gå in själva på kvällarna.


Som ett urverk igen - typ

Svetsat knivbladsfäste
Vi har konstaterat att trots att vi klippte gräset sista gången omkring den 17-18 oktober på gamla stället behöver gräset klippas där igen. Men den gula var ju inte riktigt kry så i veckan blev det total demontering av klippaggregatet. Det visade sig vara en rotoraxelns svetsfog till knivfästet som brustit som gjorde att ena kniven var lös. Jag monterade loss delen och fick hjälp att svetsa ihop den.

Mitt fredagskvällsnöje blev att montera ihop aggregatet igen och det är skön avkoppling efter en intensiv skrivbordsvecka.

Det är många skruvar som kärvar, men det är ändå förvånansvärt bra skick efter nästan 10 år.

Kuggremmen på plats igen
Så småningom var klippaggregatet helt och strax före midnatt provklipptes gräs i mörkret. Ingen aning hur det blev eftersom jag inte såg något men klippaggregatet gick som ett urverk. Nu blir det nog ändå inte klipp av gräsmattan med den gula på gamla stället i morgon eftersom pappa erbjöd sig att fixa det med sin klippare som får plats i hans bil. Den har dessutom uppsamlare så det blir mycket bättre.

Klart

tisdag 6 november 2012

Tryck och pys

Efterhand som vi packar upp lådor dyker både det ena och andra upp. Linas tryckkokare till exempel som varit nedpackad i flera år. Ikväll kokte jag ärtsoppa i den den.

söndag 4 november 2012

Separationsångest från smörjgropen


Jag kommer att sakna smörjgropen. Bara vetskapen om att man har den är värdefull. Nu har jag i och för sig bara använt den en enda gång under tiden vi bott där men ändå. Och nu när garaget är nästan tomt inser man hur stort det är. Och man inser att Lina och jag har ett seriöst ekorrproblem.

lördag 3 november 2012

Potatisbröd

Bagaren
När Lina lagade lunch fick hon en hel del riven rå potatis över. Vad gör man av det? Man stoppar det i en deg såklart. Först gjorde jag korta och tjocka bröd,

men då undrade Lina varför eftersom hon tyckte de skulle vara långa smala istället så knådade jag om dem.

Slutresultatet blev att vi inte hade några påsar som dessa långbröd gick i. Så nej, nästa gång blir det inte pain riche när jag knådar, det blir kort och tjockt som vanligt... Det blev åtminstone ljuvligt nybakt bröd till kvällmat och det tyckte vi var en bra avslutning på dagen. Idag har vi tömt och städat vårt gamla garage och i morgon är det husvisning av gamla huset. Vi håller tummarna att det inte är alltför mycket ruskväder då.


torsdag 1 november 2012

Pumpor


I inflyttningsgåva fick vi en vacker kruka med ljung. Tyvärr har kattungarna massakrerat den duktigt genom att använda den som tramplin. Men med lite prydnadspumpor blev det en trots det än trevlig installation lagom till halloween.

Genbanksgäss II


Idag har Lina hämtat hem den andra gruppen genbanksgäss. Närmare bestämt två stycken.


De dock fick snabbt öknamnen Muränan och Kobran med tanke på hur mycket de bets och väste.


För att hålla koll på individerna har vi ringat dem enligt:
Nederst på vänster ben: Blå ring för djur födda 2012. Andraring vänster ben anger vilken besättning (dagens hämtning gröna, förrgår får röda). På höger ben har de vi tror är hanar en röd ring, honor ingen ring. På sikt kommer vi att skaffa ringar i fler färger, så kan vi hålla register över varje individ lättare.


Dagens kalkon

En något omöjlig kalkonmadam som tar alla chanser att sitta i taket på logen istället för på sin sittpinne.

Bärbuskar


Vi har fått lite bärbuskar. Efter att ha funderat på var de skulle stå så var den självklara platsen bredvid plommonträdet. Ett litet körsbärsskott hamnade dock längs bäcken, vi får se om det tar sig där. Lina agerade trädgårdsmästare i den bitande sydostvinden innan regnet började.


Genbanksgäss I

I förrgår hämtade Lina hem några av våra nya gäss. Det är gässlingar kläckta i våras och de kommer från en genbanksbesättning, dvs de kan härledas bakåt direkt till de besättningar som Skånegåsen härstammar från. Om man bara har en sorts gäss och bara genbanksanslutna djur kan man själv ansöka om att bli genbank och det är vårt mål på lite sikt.

En sista nationalpark innan färjan hem

Jag sover normalt bara 7 timmar så jag vaknade pigg kl 5. Internet har varit mycket, mycket bra i Estland, Lettland och Litauen, men Polen h...