måndag 30 december 2013

Ordning

När vi flyttade till förra huset slarvade vi bort en del skruvar till våra IKEA-lagerhyllor. När vi flyttade hit försvann resten. Idag införskaffades nya skruvar och 10 sektioner blev uppmonterade så nu tänkte vi att det skulle bli lite mera ordning. Vi började med att köra ett lass till tippen, de har ju öppet på måndagskvällarna här, men uppenbarligen var detta inte en vanlig måndag för när vi kom dit var grindarna låsta. Jag funderade på att forcera staketet eller bara kasta skiten över, men vi får nog lasta av hemma i morgon istället.

söndag 29 december 2013

Det stora lyftet


Idag hade vi haft nytta av lite tjäle. Vi flyttar runt hönshusen på vallen så de bättre ska passa de grupper vi ska ha när hönsen flyttar ut igen till våren.

Faktiskt var det en ren slump att traktorn gick igenom staketöppningarna, vi hade egentligen aldrig tänkt köra in med traktor inne i de mindre rastgårdarna. Men med en cm på var sida så var det ju en smal sak.


torsdag 26 december 2013

Vägunderhåll

Den milda och våta vintern gör att vägen tar stryk. Problemet är att jag inte vet hur jag bäst sköter den. Men jag chansade lite, skrapade så hålorna blev utfyllda, skrapade fram en välvning där det var vattenpölar så vattnet rinner av vägen och körde fram och tillbaka för att platta till den. Efter nästa regn vet jag om det blev bättre.

tisdag 24 december 2013

Köksfläkt


Semester brukar betyda att det händer något annat än vanligt jobb i våra liv. Så även igår. Det följde en omonterad ny köksfläkt med i husköpet. Den gamla hade något seriöst mekaniskt fel och stod redan på utbytesschemat men hade inte blivit gjort. Det har det inte heller sedan vi köpte huset förrän igår. Det blev stor skillnad så nu ska julmiddagen kunna ventileras ut.


fredag 20 december 2013

Drottningodling

Nu vänder det  mot ljusare tider och i och med det är det hög tid att börja planera för den kommande biodlingssäsongen och tanken är att drottningodlingen ska bli lite mer strukturerad. 2012 sålde vi ett visst överskott av drottningar, men det vi producerade 2013 räckte bara till nya drottningar i våra egna kupor.

En första grov planering för ca 60 parningkupor.

Bin till parningskupor
20 st fylls med nya bin i veckan eller var 5:e dag från slutet av maj. Det går att fylla 6-7 små parningskupor från en skattlåda så det behövs ca 3 skattlådor, lämpligen från 3 modersamhällen varje vecka. Dessa 3 starka friska samhällen behöver inte flyttas hem utan bina till parningskuporna kan hämtas i utbigård med ett par extra resor. Efter fyllnad av parningssamhällen är dessa samhällen utarmade och hämtar sig inte till produktion på hela säsongen..

Bin till amningssamhällen
20 nya drottningar varje vecka betyder för oss 2 samtidiga amningssamhällen som står för uppmatningen av drottninglarverna även om ett förmodligen klarar det. Det skadar dock inte att låta bördan delas på två, drottningarna lär bli bättre. Med möjlighet att avlösa dessa två för att hålla humöret uppe så betyder det 4 starka och friska samhällen som flyttas hem senast när rapsen börjar blommar.

Avelssamhällen
Dessa står utspridda i bigårdarna. Det är bästa samhällena i respektive bigård som kommer att användas för avel. Bästa definieras som bra övervintring, bra vårutveckling och bra honungsproduktion och inga svärmceller. Humöret får inte vara alltför bråkigt, men det behöver inte vara kortbyxebin. Det är honungsproduktionsdrottningar, inte villaträdgårdsdrottningar vi producerar. Vid varje larvning kommer vi att åka ut och hämta avelsmaterial i utbigård.

Drottningodlingsmateriel
Det behövs många cellkoppar, cellkoppshållare och cellhållare. Det är två samtidiga larv omgångar igång hela tiden och av erfarenhet vet vi att materialet alltid tar slut. 4 odlingsramar med cellhållare och dubbelt så många cellkoppshållare bör räcka. Vi får räkna vad det innebär och vad vi har, här behövs kanske ett inköp.

Besiktning
Bigården där drottningar ska säljas ifrån ska besiktigas.

Fler omgångar
Schemat ska fortsätta hela sommaren igenom, 4 veckor från introduktion i parningskupa ska det kunna sättas till en ny drottning. Det bör bli 3 omgångar i varje parningskupa.

Sena drottningar
Fram till början av augusti är det lönt att odla drottningar, här finns det ännu drönare och bra väder kvar så sent. Erfarenhet från tidigare år är att det är efterfrågan på drottningar fram till slutet av september.

onsdag 4 december 2013

Ström på burk

Då har man investerat i sitt andra reservelverk. Det första blev införskaffat efter orkanen Gudrun och har varit till stor nytta. Men det har börjat gå sönder både på flera sättoch med äggkläckare och värmelampor är det helt nödvändigt att vi har ett vi kan lita på i vår verksamhet. Fördelen när man slitit ut ett är att man vet vilka funktioner man använder och framför allt vilka man inte behöver. Enklast möjliga 4-takts med 2 kW och ingen 12V-funktion och inte heller extra fin sinusspänning.

söndag 1 december 2013

Lysande istappar

Förra året hann vi aldrig få upp någon julbelysning men i år gick det bättre. Åtminstone ljusslingan på lusthuset kom upp till förste advent.

Inflyttningsdax

Snart flyttar hönsen in igen och vi har passat på att dela ett par stora boxar till i mindre. Det är en hel del pyssel men närmar sig.

Bilfix

Idag stod lite meckande på schemat. Linas bilbatteri behövde bytas, Linas bil behövde vinterdäck och bondbilen behövde nya torkarblad. Allt gick bra förutom däcksbytet, vi konstaterade att vinterdäcken var för slitna och hon får åka till en däcksverkstad istället.

måndag 18 november 2013

Sista biodlingen för i år

Koncentrationen är viktig vid medicineringen
Just nu pågår behandling mot Varroakvalster på bina. I år ska jag försöka undersöka hur mycket kvalster det finns i alla samhällen, inte bara stickprov. Min plan var att lyfta upp lådans framkant så jag kan skjuta in ett inlägg. Metoden fungerade dock inte riktigt lika bra som jag tänkt. Det visar sig  att många bin sätter sig i det nya flustret på sidorna och det är stört omöjligt att sätta ner den utan att skada bin. Jag har inte inlägg så det räcker till alla utan behandlar några varje dag och flyttar efterhand. Från och med i morgon hamnar inläggen under nätbotten istället. Där fångar de kanske bara hälften så mycket kvalster, men det får vara bra nog.
Gör så här om du vill skada riktigt många bin på en gång när du tar bort den.

fredag 8 november 2013

Mårten Gås

I ankslakten i måndags slank en gås med, den blir middag i morgon kväll.

söndag 3 november 2013

Ankskilje

Vilka ankor ska få behålla livet och vilka går till slakt? Våra äldre avelsdjur samt några nya får vara kvar. Kravet på de nya är att de vuxit bra, verkar friska och har starka ben. Benen är oftast den kritiska punkten på fjäderfä.

Siffror i oordning

Det trista och regniga vädret i helgen var som gjort för att försöka komma ifatt med bokföringen. Det behövs dock någon mer regnig dag, men det finns väl en viss risk att vi får uppleva en sådan till.

onsdag 30 oktober 2013

Hur dags börjar Sverige?

Förra veckan var jag i Stockholm över dagen och åkte med ett tidigt flyg. På 90-talet när jag bilpendlade mellan Hässleholm och Malmö var inte yttre ringvägen byggd och för att ta mig förbi trafikplats Sege utan att fastna i köer visste jag att jag inte kunde köra senare än 06.05 från Hässleholm. Morgontrafiken före min klocka brukar ringa är visst lika busy idag.

Välbyggt

I måndags kväll drabbade den värsta stormen på flera år oss. Vi hade ägnat mycket tid åt förberedelser, plockat in och röjt. Dessutom hade vi sett om vårt hus, gått över och kollat plåtar m.m.


På ett av hönshusen hittade vi en del mindre problem som vi satte fast med spikband.


På måndag eftermiddag uppgraderades stormen till en kategori 3 och då skyndade jag mig hem från jobbet för att fixa mer. Jag tog fram alla cementplattor vi hade och körde ut till bikuporna.



Stormen slog till mycket plötsligt och med en platta kvar i bilen fick jag avbryta, jag vågade inte vara ute längre. I snigelfart åkte jag hemåt, livrädd att bondbilen skulle blåsa omkull. Väl hemma höll jag själv bokstavligt talat på att blåsa omkull, det var utan tvekan den värsta storm jag varit ute i.

På morgonen hade stormen bedarrat och vi kunde se över skadorna. På gården sträcker de sig till ett bortblåst lock till varmkomposten och en avblåst sladd till en lampa, våra förberedelser var väl värda sin tid. När vi köpte gården så var en viktig anledning att vi valde just denna att byggnaderna upplevdes vara i bra skick. Vi fick ännu ett bevis på det, när en sådan här storm kan passera utan en skråma.

Jag har kollat alla bigårdar utom två efter stormen. I ett par av bigårdarna ligger det träd över kuporna, men kuporna är oskadade.

måndag 21 oktober 2013

Klätterväxter


På grund av ett ömt muskelfäste i min armbåge har inte växterna vi skaffade i somras blivit planterade förrän igår. Vi kallade då in förstärkning - min pappa fick stå för grävandet. Vi gjorde två planteringsöar framför huset, ett djupt hål, lite hönsskit i botten, sedan jord och sedan växterna. Fiberduk och täckbark överst. Kvar att montera är ett lågt hundstaket så en viss B-hund inte siktar på växterna.

De tre utanför köket är minikiwi, den i mitten är sorten Oskar, de vid sidorna är sorten Anna (minikiwi är tvåbyggare).

Utanför vardagsrummet planterade vi två vinstockar, den närmast dörren är röd Rondo och den närmast stycket är grön Sukribe.


lördag 19 oktober 2013

Vinterfodersummeringar

Eftermiddagen ägnades åt att samla in foderanordningarna från de flesta bikuporna. Precis som tidigare år skriver jag ner mina erfarenheter för att det ska gå lättare för mig själv nästa år.

Bilden ovan visar mitt intressantaste bisamhälle. Det har stått i en bigård med väldigt mycket varroa i de andra samhällena, men det var från detta jag bara hittade 1 kvalster i ca 300 celler. Dessutom, det har dragit in mest honung i denna bigården och det har inte gjort någon antydan till att vilja svärma. Det har även uppvisat en egenskap jag aldrig sett tidigare, det fyller och täcker honungsramar helt innan de börjar på nästa. I vanliga fall så fyller bina lite överallt och tar draget slut sitter de där med halva kupan full av otäckta ramar. Jag har ingen aning om hur arvbara dessa egenskaper är, men planerar att försöka odla några extra drottningar från denna om övervintringen går bra. Det är inget exotiskt avelsmaterial utan friparat hemma i kombination med det som gav drönarvet på Ven 2011. Ett vinterklot som sitter på en låda och ser ut som på bilden brukar utvecklas mycket fint på våren.

Foderlådor har använts på 19 samhällen i år, alla övervintrade på en låda. De har fått 1+3/4 låda full med nästan mättad sockerlösning och nästan alla hade tagit allt. För de som inte tagit allt berodde det på att det var fullt. De starka samhällena hade mycket bin i gången upp i lådan och det var jobbigt att skaka ur dem, i snitt tog det 7,5 min/sh.

Foderplastpåse har använts på resten, idag hämtade vi in från 30 st, varav 9 st hade 2 lådor och 21 st hade 1 låda. Det var betydligt mera varierat. Starka samhällen på en låda som fått för mycket foder vildbygger i foderutrymmet och det tar en massa tid och arbete att reda upp, se bilder.


Svagare samhällen var det enklare att skaka av bina från påsen. De som hade på två lådor var helt klart enklast, oftast hade binas klot helt släppt foderanordningen. I snitt tog det 5,3 minuter/sh för foderplastpåse och det är en tid som kan minskas betydligt om alla samhällen hade varit på två lådor.

Slutsatsen blir att samhällen på två lådor med foderplastpåse är i särklass enklast att jobba med när man ska ta av foderanordningen.

En av bigårdarna är omgiven av höstblommande höstraps. Det är ungefär 60 dagar sedan sådd, synd att det är så kallt annars hade det kunnat bli en tredjeskörd på raps.

Nya säsonger för dörren

Så kom den, första nattfrosten. Och i och med det så börjar nedräkningen till kläckäggsäsongen! När vintern kommer går det inte att hålla tillräckligt med vatten frostfritt ute så då flyttar djuren in. I och med det kan vi ge dem lite mer (fler timmar/dag) ljus och då börjar de värpa också. Men planen är att de ska gå ute 1½ månad till så vi får hoppas det inte blir för ihållande kyla under den tiden.

fredag 18 oktober 2013

Frost?

Väderprognosen talar om säsongens första nattfrost så ikväll flyttade vi in pelargonerna i stallet och tänkte försöka övervintra en del.

söndag 6 oktober 2013

Rasthagar

Mycket av helgen har gått åt att göra fler rasthagar. Vi har en del ungdjur på uppväxt som behöver delas upp i olika grupper. Det är samma typ av inre staket vi byggt tidigare med klenare stolpar och plastnät.

fredag 4 oktober 2013

Gröngödsling

Som en fortsatt kulturbärare från den neolitiska revolutionen kunde jag strax före skymningen ikväll bruka åkermark för första gången i mitt liv. Visserligen bara med en betesputs för att slå av ogräset, men det var ändå ett historiskt ögonblick.

lördag 28 september 2013

Knivaxlar och järnlim

I veckan skaffade jag hem en ny knivaxel för att kunna få igång gula gräsklipparen och idag hade jag planerat att byta. Det var bara ett problem - den andra knivaxeln visade sig också vara trasig! Så på ett år har två axlar gått sönder och dessutom en reparerad svetsning gått upp.

När jag nu hade en reservdel för lite hemma tänkte jag att det var ju ett ypperligt tillfälle att träna på svetsning. Jag har inte svetsat mycket tidigare och bara med pinnsvets. Sagt och gjort, svets och vinkelslip åkte fram. Men det var ju skitsvårt att svetsa med en MIG/MAG! Dessutom var svetshjälmen betydligt sämre än den jag använt tidigare och det hjälpte inte till. Men efter en hel del pyssel så var båda knivarna lagade och gräsklipparen återmonterad.

Det var olidligt spännande att provköra - men redan i första sorkabunken tog det stopp och svetsfogarna gick upp. En obduktion sa mig vad som hänt, endast godset ena yta har kommit upp i temperatur så smältan satt bara fast i ena delen.

Envishet är bra ibland så jag gjorde om hela proceduren men med lite högre intensitet och uthållighet i svetsningen. Och minsann höll det och jag fick klippt vad jag skulle!

tisdag 24 september 2013

Biodlingskalender och tidsstudier

(Tillägg: detta uppdateras löpande)

En erfarenhet från denna sommaren är att drottningodling och parningskupor måste jag hålla på med hemma, det tar alldeles för mycket tid att åka iväg till annan bigård eftersom det blir så många besök.

Däremot efterhand som jag lär mig mer om biodling kan jag göra färre besök till vanliga honungsproducerande bigårdar. I år har en typisk sådan fått/får följande besök.

Februari - koll att det inte hänt något med kupan etc. över vintern. Detta besök kan strykas.
Början av april - foderkoll, andra yngellåda
Slutet av april - foderkoll, arbetaryngelkoll, andra yngellåda/lådskifte, första skattlåda (5 min/sh ex resa)
Början av maj - besiktning
Mitten av maj - ny skattlåda
Slutet av maj - ny skattlåda
Början av juni - ny skattlåda
Mitten av juni - skattning (13 lådor/timme med bitömmare ex resa+extra resa, 10 lådor/timme biblås två personer, 5 lådor/timme ensam med borste)
Mitten av juni - yngelrumskontroll (koll på ett par yngelramar att de är friska för att våga flytta mellan bigårdar, 2 min/sh ex resa)
Mitten av juni - nya slungade skattlådor
Början av juli - ny skattlåda
Mitten av juli - ny skattlåda
Början av augusti - slutskattning (skattlådor av, spärrgaller bort, ev någon honungsram bort i översta yngellådan, 12 min/sh ex resa om bitömmare använts)
Mitten av augusti - koll av yngelsättning (yngelsättning, AY-kontroll på flertal yngelramar, ev drottningbyte, 15 min/sh)
Mitten av augusti - drivfodring
Slutet av augusti - drivfodring
Mitten av september - vinterfodring 1 eller 2 ggr
Mitten av oktober - hemtagning av vinterfoderanordning (5 min/sh)
Mitten av november - varroabehandling

Dessutom tillkommer flera besök när något samhälle krånglar, t.ex. om det blivit drottninglöst.

Det går att variera detta schema, men inför nästa säsong tänker jag mig skriva ut sådana här listor för varje bigård och bocka av efterhand och kan jag stryka vissa moment eller göra flera saker samtidigt så desto bättre.

Alla uppmätta tider/samhälle är inkl. resa mellan flera bigårdar och med 2-10 bisamhällen i varje bigård om det inte står ex resa.

Tiden för slungning beror helt på teknisk utrustning. Med min nuvarande 6-ramars självvändande slunga hanterar en person 3 lådor/timme.

Övriga aktiviteter som tar tid:
Skaka över samhälle på mellanväggar (t.ex. vid invintring eller byte ramformat, 30 min/sh inkl skattning)

Att färdigställa material tar också tid och kan vara en flaskhals.
Montera BeeBox sarg (5 min?)
Måla Sarg (två sprutningar)
Montera hoffmanram, 60 sekunder/ram med limning och 6 klamrar (utan limning och 4 klamrar 37,9 sekunder/ram (160 på 101 minuter))
Tråda hoffmanram, 54 sekunder/ram (20 på 18 minuter)
Montera vax i hoffmanram
Montera vax i LN-ram, 33 sekunder/ram (110 ramar/timme)

söndag 22 september 2013

Slumpens skördar II

Även i år har jag blivit utvald att ha en bigård med i övervakningsprojektet med vinterdödlighet så idag har vi besiktigat bin och tagit biprov och jag har fått fylla i frågeformulär om skötseln.

Förra årets projekt innebar tre besök, september, maj och juli. Vid julibesöket hittade vi en del dött yngel som dött dag 16-17 (färdigbildat, börjar få pigment i gult och och grått) och vi skickade in prov på detta. Proverna visade dock ingen förekomst av de bakterier och virus som de testade på. Jag har hållit ögonen öppna efter samma symptom och det förekommer även i en annan bigård men om det är avel, bekämpningsmedel eller smittsamt går inte att säga. Lite trist att inte veta vad det är även om omfattningen inte är sådan att det påverkar bisamhällena på något vis. Jag hade ju tänkt att göra undersökningar om varroautvecklingen i dessa samhällen men det har inte blivit av.

Men inför årets projekt är en ny bigård vald och det är från just dessa fyra bisamhällen jag gjort varroaanalys i förra veckan. Denna bigård utmärkte sig förra vintern med mycket varroa och hög vinterdödlighet. För att försöka bryta trenden tog jag bort alla ramar i yngelrummet och de fick nytt vax. Därmed har också en stor mängd varroa tagits bort ur samhällena och de har i princip fått en förstabehandling.

Plommonmarmelad

Våra plommonträd har burit rikligt i år och nu har Lina kokt plommonmarmelad.

Vagnstak

Idag har vi byggt ett steg vidare på hönshusvagnen och presenningen är bytt mot ett plåttak. Ventilationsöppningarna är just nu väl stora, de ska stängas men en smal strimma byggplast närmast under taket som ljusinsläpp.

Chilisås


Linas har skördat tomater och chili och kokt chilisås på dem. Jag ser fram emot att få smaka.


lördag 21 september 2013

Precis ett år sedan

För ett år sedan gick vänstra knivbladsfästet av på den gula gräsklipparen. Det var början på en hel serie problem med våra klippare. Trots förvaring i värme så fungerade inte batteriet på den svarta och när ett nytt batteri väl kommit på plats så gick det att klippa 30 meter sedan gick remmen till klippaggregatet sönder. Och innan det var fixat fick den punktering och det visade sig att hjulet inte går att ta av, så antingen måste man laga det hemma eller köra iväg den till någon som kan laga det. Det har inte blivit gjort. Det svetsade klivbladsfästet på den andra höll någon månad i våras, sedan gick det upp igen och vi fick skaffa en helt ny del. Så i torsdags kändes det verkligen som "INTE IGEN!" när plötsligt den högra kniven låg på backen med avbruten svetsfog till klivbladsfästet. Vi måste klippa runt staketen innan vintern så någon av dem måste lagas - eller köper vi en tredje klippare på blocket.

Fyra pallar till att förvara

Jag var ju och handlade begagnade skattlådor förra helgen, närmare bestämt 144 stycken. De flesta var i ok skick och det var bara 4 st som blev utmönstrade för reparation. Med de ca 200 lådor jag hade tidigare (inkl. de som bina finns i) så ska jag vara bättre rustad om det mot förmodan skulle bli ett lika hysteriskt drag på höstrapsen nästa år.

Bettans eftr.

För några veckor sedan åkte jag till Landskrona med nya bilen och landade med en snittförbrukning på 0,37L/mil. Det var visserligen lite speciella förhållanden och normal förbrukning är nu 0,42-0,48 för mig, inte alltför långt ifrån det angivna 0,43. Det känns väldigt bra både för plånboken och för miljösamvetet att ha valt ett av de bränslesnålare alternativen på marknaden. Det är ca 2 dl mindre per mil än gamla bilen och skatten är mycket lägre så jag sparar in ungefär hela värdeminskningen.

Dagens utsikt

Förra helgen var Lina förkyld och hon var så givmild att hon delade med sig av denna till mig. Att fortsätta spika krampor i staketet var ungefär vad krafterna räckte till så efter dagens insats är det inte många stolpar kvar.

söndag 15 september 2013

Skogshonung

Igår åkte jag på inköpsresa och handlade begagnade skattlådor till biodlingen. På väg hem stannade jag till längs vägen på ett par ställen. På kartan såg det ut som intressanta uppställningsplatser för att få en annorlunda honung och äntligen får jag väl säga, det ena stället var riktigt bra. Visserligen en något skuggig uppställningsplats men inom dragområdet finns en hel del maskrosor, skogshallon, vitklöver, klockljung och ljung. Jag är dock tveksam om flytt av en bigård blir av redan 2014, det är långt bort och jag måste bli rationellare i skötseln av honungsproducerande bisamhällen.

lördag 14 september 2013

Destructorjakten

Jag läste en artikel i bitidningen om en mätbar egenskap hos bin som gör dem mera motståndskraftiga mot kvalster, (Varroa destructor). I samband med vinterfodringen hade jag tagit bort några yngelramar och min plan var att undersöka dessa själv för den här egenskapen och inför dagen hade jag lånat en stereolupp. Första ramen hade inte några puppor som var tillräckligt gamla. Den andra ramen öppnade (från nr 16) jag alla celler i och hittade ca 300 tillräckligt gamla puppor och av dem fanns det Varroa i en och det hade reporducerat sig. Alltså så här långt 0% VSH-egenskap. Men det är väl inte så statiskt säkert, däremot kan jag vara ganska säker på att det inte är så många kvalster i samhället. Det var färre kvalster än jag väntat mig, men efter att ha räknat på det så är det inte så konstigt. Detta skulle motsvara ett totalt nedfall vid behandling på 50-100 kvalster och det är så gott som alltid mellan 50 och 300 i nedfall vid behandling av mina samhällen. Jag tittade även igenom ca 150 celler från annat samhälle (nr 21) och hittade ett kvalster som reproducerat sig och ett som lagt ett ägg men inte lyckats med sin reproduktion, alltså 50% i det.

Redan nu står det tyvärr klart att detta är en metod som inte lämpar sig när man använder en fungerade metod att bekämpa kvalstren, det är alldeles för få kvalster i samhället.

Tillägg: Jag har tittat igenom ramar från två samhällen till. I den ena (sh 49) fanns inte heller några kvalster att tala om (1 reproducerande av 80), däremot i den andra. Där (sh 44) är infektionsgraden sådan att bina faktiskt kan få problem med övervintringen (3 ickereproducerande och 10 reproducerande av ca 120). I det andra gick det då att räkna fram VSH-talet 23% och det betyder att där inte finns några uttalade VSH-egenskaper utan det ligger på normal nivå.

fredag 13 september 2013

Biltvätt

Eftersom jag inte lyckades få till en modernare teknik för vinterfoder blev det den traditionella, att köra ut hinkar. Det blir väldigt klistrigt överallt, men sent igår kväll blev även disken av hinkar och bil klar.


torsdag 12 september 2013

Före sin tid

Ikväll blev all vinterfodring av bina klar, några dagar före planen.

söndag 8 september 2013

Bimat

Tidigare i veckan började jag så smått vinterfodra och idag var det meningen att det skulle fortsätta för att sedan nästa helg göras helt klart. Men dagen började inte bra alls, det har förmodligen läckt in sockerlösning i ett lager i pumpen. Vi ägnade mycket tid åt att försöka få igång den och fick sedan istället ta till andra mindre effektiva lösningar. Jag och min biodlarbekant T hann trots det fodra 3 bigårdar färdigt idag.

Egentligen var det ju meningen att jag skulle kunna köra ut fodret med palltank och pump, men det har jag inte haft möjlighet att skaffa ännu. Det blev väldigt klistrigt precis som förra året, men denna gången på flaket på bondbilen och det är ju lätt att spola av.

måndag 2 september 2013

Första vinterfodret

Ikväll började det - beredning av vinterfoder till bina. Först i tur står 4 samhällen i en bigård som har lite för lite mat, resten av bina börjar få sitt foder först om en vecka. Blandning sker för 6:e året med den dränkbara pumpen. Jag trodde aldrig den skulle hålla för en sådan brutal behandling så länge.

Festligheter

Helgen tillbringades på ett fint bröllop i fjärran landskap och jag vill skicka ett stort grattis till min svåger och till hans nyblivna fru!

måndag 26 augusti 2013

Att konservera sommaren

Idag har jag plockat in en hel del mogna tomater. Dessa små godingar delades och placerades i ollorna i den nya frukttorken. Ska bli spännande att se om det blir bra, jag har ju inte använt en sådan här tork tidigare.. Förhoppningen är ju att tvi ska kunna njuta av sommarens smaker även i vinter. Jag har också tillvaratagit lite fröer som nu fermenteras i ett par dagar för att sedan torkas till utsäde till nästa år.

söndag 25 augusti 2013

Inflyttningsfest

Igår kväll flyttade de första hönsen in på sitt sommarställe.

lördag 24 augusti 2013

torsdag 22 augusti 2013

Radhus

Radhus är lika med hus på rad? De nya hönshusen börjar ta form efter att Lina och en bekant har fortsatt monteringsarbetet.

En del hus ska ha rastgård fast monterad, en del hus kommer att stå i var sin egen stor rastgård.

Drivfoder år 2013

På Facebook tyckte någon det såg misstänkt ut med pulver i plastpåsar, men jag kan intyga att det bara är strösocker. Jag hittade tipset på Facebook att vinterfodra i plastpåsar. När någon samtidigt undrade om det gick att använda oupplöst strösocker och jag själv behövde drivfodra så blev det lite experiment.
Experimentet föll väl ut, men för drivfoder är det viktigt att hålet är "lagom" stort. Lagom verkar vara kniven nedstucken någon cm och två gånger i ett kors. Från första försöket har jag nu minskat givan till ca 2 kg socker 50% för då går 5L fryspåsar att knyta. Vattensprejflaska på bina så de går undan och inte blir mosade. Foderdeg i helpåse är enklare, men om det är bättre eller sämre vet jag inte. Det tog ca 1 timme att blanda till 25 påsar och 2 timmar att åka runt och ge dem till bina (och även ge bina en tom låda som påsen får plats i).

onsdag 21 augusti 2013

Klimatkammare


I flera år har jag sett behovet av ett värmerum, men jag har inte velat bygga egen elektronik för det. Tiden har nu hunnit ifatt och idag går det att köpa en termostat för 230V som standardkomponent. Förutom termostat ingår kupévärmare, fläkt och luftavfuktare i mitt teknikutrymme.

För det första kan jag stänga in skattad och otäckt honung som är kvar i ramar och torka den vilket betydligt förbättrar den färdiga honungens hållbarhet. För det andra kan jag styra temperaturen på ramarna som jag ska avtäcka och slunga. Det har stor betydelse för dels hur lätt det är att avtäcka men också för hur lättflytande och lättslungad honungen är.

Och som en bonus har jag ett utmärkt klimatkontrollerat förvaringsutrymme för avtäckningstråg och andra redskap över natten till nästa slungningsdag. Normalt tar honungen i avtäckningsvaxet upp fukt från luften över natten och nästa dag har den egentligen för hög vattenhalt. Det klarar sig oftast tack vare utblandning med annan honung, men kan man hålla nere vattenhalten är det ju ännu bättre. Dessutom, skruvar jag upp värmen till kuptemperatur så rinner honungen lätt av avtäckningsvaxet.

När jag nu kan styra temperaturen på ramarna kan jag även använda avtäckning med skrapmetoden.

Det gäller att riva hårt och åt sidorna och uppåt på ramen. Är ramen för varm böjer sig vaxcellerna, de täpps till och honungen rinner inte ut, är honungen i ramen för kall så är den svårslungad. 23-25ºC verkar vara en lagom temperatur, 27ºC är lite för varmt. Svarta ramar (och propoliserade) fungerar metoden dåligt på.

Skrapning ger stora mängder små vaxflagor i honungen och det går i princip inte att ens grovsila direkt från slungan. Antingen behöver man hälla den i klartank över natten eller behövs någon annan sorts hjälpmedel som t.ex. min underbara karusellseparator. Jag gjorde ett försök och finsilade direkt på utloppet från separatorn och fick igenom ca 60 kg sedan satte den igen av kristaller.