Klimatkammare

I flera år har jag sett behovet av ett värmerum, men jag har inte velat bygga egen elektronik för det. Tiden har nu hunnit ifatt och idag går det att köpa en termostat för 230V som standardkomponent. Förutom termostat ingår kupévärmare, fläkt och luftavfuktare i mitt teknikutrymme.

För det första kan jag stänga in skattad och otäckt honung som är kvar i ramar och torka den vilket betydligt förbättrar den färdiga honungens hållbarhet. För det andra kan jag styra temperaturen på ramarna som jag ska avtäcka och slunga. Det har stor betydelse för dels hur lätt det är att avtäcka men också för hur lättflytande och lättslungad honungen är.

Och som en bonus har jag ett utmärkt klimatkontrollerat förvaringsutrymme för avtäckningstråg och andra redskap över natten till nästa slungningsdag. Normalt tar honungen i avtäckningsvaxet upp fukt från luften över natten och nästa dag har den egentligen för hög vattenhalt. Det klarar sig oftast tack vare utblandning med annan honung, men kan man hålla nere vattenhalten är det ju ännu bättre. Dessutom, skruvar jag upp värmen till kuptemperatur så rinner honungen lätt av avtäckningsvaxet.

När jag nu kan styra temperaturen på ramarna kan jag även använda avtäckning med skrapmetoden.

Det gäller att riva hårt och åt sidorna och uppåt på ramen. Är ramen för varm böjer sig vaxcellerna, de täpps till och honungen rinner inte ut, är honungen i ramen för kall så är den svårslungad. 23-25ºC verkar vara en lagom temperatur, 27ºC är lite för varmt. Svarta ramar (och propoliserade) fungerar metoden dåligt på.

Skrapning ger stora mängder små vaxflagor i honungen och det går i princip inte att ens grovsila direkt från slungan. Antingen behöver man hälla den i klartank över natten eller behövs någon annan sorts hjälpmedel som t.ex. min underbara karusellseparator. Jag gjorde ett försök och finsilade direkt på utloppet från separatorn och fick igenom ca 60 kg sedan satte den igen av kristaller.