Vi åkte ut från Kathmandu relativt tidigt för att slippa värsta trafiken. Jag måste ändå säga att det var rätt stökigt. Stora vägen var i princip en enda lång snigelkö i motsatt riktning av lastbilar på väg in till staden.
Vi svängde av stora vägen söderut på den gamla vägen till Indien. Den byggdes omkring 1960 och var första vägförbindelsen till Kathmandu, tidigare bars allt över bergen.
Vägen var en smal enfilig sliten väg, men lite trafik. Den gick över två höga pass, det högsta 2488 möh, ca 1500 meter upp och sedan 2000 meter ned.
Tyvärr hade vi ingen utsikt mot de höga bergsmassiven, det är fortfarande för molnigt, vi hade t.o.m. dimma del på sydsidan (där monsunen kommer ifrån).
Vi fick jättegod lunch på ett nepaliskt väghak. Nedanför bergen påminde det återigen om storstadsröran vi nyss lämnat.
Vi föjde en floddal som först var en vild stenöken efter att monsunen dragit sig undan, men efterhand blev det en slätt som sträckte sig till horisonten.
Den viktigaste grödan är ris, på vissa håll får man två skördar, på andra håll är det ris på sommaren och vete på vintern.
På kvällen kom vi fram till Chitwan nationalpark. Efter att ha checkat in följde vi med morgondagens guide ner till floden och sedan slappade vi och tittade på solnedgången.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En sista nationalpark innan färjan hem
Jag sover normalt bara 7 timmar så jag vaknade pigg kl 5. Internet har varit mycket, mycket bra i Estland, Lettland och Litauen, men Polen h...
-
Vi hade en reservdag på fjällstationen för topptur ifall vädret hade varit dåligt igår. Nu var det inte det och denna dag valde vi att gå en...
-
Vid denna årstiden pratar biodlare mycket om att fodra bina. Det finns många olika sätt att se på foder, både ur biodlarens och binas synvin...
-
Nu försöker vi få till försvinningsreden där man kan ta ut äggen framtill. Vi byggde en proptyp för två veckor sedan men hönorna har int...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar