onsdag 5 oktober 2016

På tal om att sätta tofflorna

Vi befinner oss nu i Lumbini, Buddhas födelsestad. Här finns ett inhägnat område på ca 3 km2 som är speciellt ägnat att bygga tempel.

Vi ska ta oss in där i morgon, men idag ville vi bara göra något mindre. Vad som egentligen började som en jakt på en sorts trana slutade med en magisk upplevelse av Lumbini Peace Pagoda.

Själva pagodan beträder man barfota.
Strax före solnedgången var vi nästan ensamma när vi tyst vandrade runt till ljudet av trummorna från en mässa en bit bort.
Jag passade på att testa facebooks livesändning där uppifrån och även det kändes nördigt skitcoolt - att halvvägs runt jorden kunna broadcasta en egen TV-kanal.
På väg tillbaka till hotellet inser man hur platt området är, det är verkligen inte ens en kulle till horisonten på något håll.

Detta hotellet har fullservice på reserv-elen. Förra hotellet hade ACn kopplad bara på nätet, den gick inte på reservkraften, men här kan även ACn gå hela tiden. Förutom då en stund vid varje strömavbrott när byte till generatordrift sker.  Ungefär varannan timme här.

Vi bestämde oss för att ta en promenad innan vi åt middag och såg en apfamilj som lekte på staketet runt tempelområdet. Jag hade aldrig sett vilda apor innan denna resan, de är verkligen fina.

Vi gick in på en liten grusväg bredvid hotellet och fick genast följe av ett gäng lite efterhängsna ungar.
Men när Lina plockade fram sin mobil och visade bilder på djuren från vår egen gård vände stämningen och alla trängdes att få titta.

Hönshusen kan närmast beskrivas som hönsskåp. När kvällen kommer stänger man skåpsdörren om dem som skydd.

I ett av husen höll ett par kvinnor på att tröska ris genom att trampa på det.
En liten flicka kom hem med getterna medan vi var där.

I stallet till höger på bilden nedan eldar de i ett tråg med agnar i dörren, gissar för att hålla borta myggen.

Bostadshuset till vänster i bilden var som de andra här i mycket enkel standard, det kändes inte ok att fotografera dem närmare.

Det kändes ändå bra att dessa ungarna både gick i skolan och hade lärt sig lite engelska, då finns det gott hopp om att de ska kunna få en bättre levnadsstandard på sikt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En sista nationalpark innan färjan hem

Jag sover normalt bara 7 timmar så jag vaknade pigg kl 5. Internet har varit mycket, mycket bra i Estland, Lettland och Litauen, men Polen h...