tisdag 25 april 2017

Att föröka upp genbankspotatis

Den nordiska växtgenbanken Nordgen ger varje år privatpersoner möjlighet att köpa en lite mängd frö, lökar eller potatis av sorter som de förvaltar i genbanken. Och jag brukar passa på att köpa ett par sorter.  Man får tre pyttepotatisar  som är odlade i labb i smittfri miljö. Tanken är sedan att man själv ska föröka upp potatisarna så att man året efter har egen sättpotatis.


I år föll valet på följande tre sorter (Text och bild från Nordgen):



ELSA
Framtagen vid Sveriges Utsädesförening 1948. Odlas fortfarande i liten omfattning i sydöstra Sverige. Sen matpotatis med ovala, släta knölar med grunda ögon. Ljusgul köttfärg, ofta något flammig. Relativt god motståndskraft mot kräfta, bladmögel, brunröta, krussjuka, vanlig skorv och Phoma. Svagheten är dess mottaglighet mot rostringar. God kokkvalitet och fast konsistent.


RAUDAR ISLENSKAR (Gammal Svensk Röd)
Mycket gammal lokalsort och ev. den första som kom till Island 1760. Anses vara en av de sorter som Jonas Alströmer hade med sig från Holland och Frankrike 1720-1730. Odlades också i Finland, Norge och Sverige. Medelsen, sätter många knölar. Rundkorta ovala, lite tillplattade knölar med djupa ögon. Gult kött, ofta med rödfärgade kärlsträngar. Kan uppnå mycket hög torrsubstanshalt och är mycket välsmakande med sötaktig smak. Motståndskraftig mot kräfta, vanlig skorv, stjälkbakterios och mop top.

   


HANKKIJAN TUOMAS

Framtagen vid finska Hankkija Plant Breeding Institute 1975. Medeltidig, mjölig matpotatis med ljusgul till gul köttfärg och grunda ögon. Skörden oftast riklig men sorten är ofta småfallande. Knölformen oval och enhetlig. Välsmakande och med högt stärkelseinnehåll. Har överlag god motståndskraft mot olika sjukdomar.

Då  potatisarna är små så förgror jag dem inne i små krukor som första steg. Jag lägger potatisen på jorden och trycker ner den så ca halva potatisen ligger under jord.  Därefter vattnar jag lite. Krukan ställs ljust och i ca 15 grader. I år hade potatisarna fått vänta lite på att bli satta och legat lite varmt så de hade fått långa groddar.

Vill man få ut extra många plantor kan man bryta av en del av groddarna som kommer och plantera dem  i jord så utvecklas de till en ny planta. Detta blir en vegetativ förökning och blir sortäkta potatis även om man inte satt en knöl. Groddarna petar man bar ner i jorden. 


Man kan också dela potatisen och på så sätt få fler potatisplantor, så länge man har ett groddöga på varje bit. Det väljer jag att inte göra på så här små potatisar även om det går. Däremot gör jag ofta så på riktigt stora sättpotatisar som sak ut i landet. I själva verket är potatis så livskraftig att om du skalar potatisen tjockt kan du äta potatisen till middag och sätta potatisskalet för att få potatis plantor att sätt ut i landet!

När potatisarna har börjat gro i sina  små krukor sätter jag dem   i  20 liters hinkar med dräneringshål i botten.  Jag fyller ca 10cm jord i botten sätter potatis och jordklump från krukan på jorden och täcker så att blasten precis sticker upp. Allteftersom  blasten växer fyller jag sedan på jord tills hinken är full. 

Att odla i hink är inget jag normalt gör med potatis men vi har mycket sork som gärna tar sig ett smakprov på allt som växer under jord. Inget stort problem när man har flera meter av en sort i landet men helt förödande när man bara har ett fåtal små sättor. Så hinkodlingen av genbankspotatisen är  ett sätt att öka chansen att ha en större mängd sättor till nästa år. Fjolårets hinkodling av potatisar från Nordgen resulterade i 30-60 sättpotatisar av varje sort så i år har det blivit långa rader i landet av Svensk Rödbrokig, Tersus och Kongo.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar