torsdag 13 april 2017

Stödfoder eller drivfoder?

Vid denna årstiden pratar biodlare mycket om att fodra bina. Det finns många olika sätt att se på foder, både ur biodlarens och binas synvinkel. Det jag skriver här gäller bara fodring med energi, inte protein (dvs när bina saknar nektar men inte pollen).

Jag anser att man behöver ha tänkt igenom vad man vill uppnå med en fodring, vad är det du förväntar dig att det ska hjälpa mot eller förbättra?

Foderslag

Olika foder ger olika effekt på bina. Ena ytterligheten är om de får hela ramar med täckt foder, den andra är att man simulerar ett drag. På en skala från minst till mest yngelstimulerande kan man sätta ramar med foder, strösocker, foderdeg, honung i burk, sockerlösning i olika koncentrationer och honungsvatten. Tyvärr är bina tjuvaktiga och när det inte finns nektar i naturen så är de alltid benägna till röveri från varandra. Risken för röveri verkar följa ungefär samma skala och endast samhällen som kan försvara sig kan fodras med flytande foder.

Foderförråd

Först är det viktigt att inse att bina aldrig får bli utan mat och att se till att de inte svälter är normalt ditt ansvar som biodlare. Det verkar också som att bina har en viss förståelse för när de har för lite foder kvar och håller då igen på aktiviteten, minskar sin flygning och minskar yngelsättningen. Det är viktigt att inte hamna där.

För mycket foder är inte heller bra, det är i vägen för yngelsättningen. Normalt öppnar aldrig bin täckt foder om det samtidigt kommer in ny nektar så det är inte naturligt för bina att flytta bort det från yngelramarna utan det ligger kvar och blockerar. En fråga som många ställer sig är om bina flyttar upp överblivet foder i skattlådan? Förmodligen gör de det i viss utsträckning, men inte så mycket. Gamla fulla foderramar i yngelrummet hänger normalt kvar orörda hela säsongen tills det blir svält (dvs inte finns nektar i naturen trots att bina flyger).

Syfte

Det finns två huvudsyften med fodring, stödfoder och drivfoder.

Stödfoder

Stödfoder är foder för att bina inte ska svälta. Det är typiskt det socker man ger bina på sensommaren som ersättning för den honung vi tagit. Men det kan också vara foder till en avläggare på sommaren, både i form av flytande sockerlösning, foderdeg eller strösocker. På våren är det vanligt att man ger alla samhällen ett paket foderdeg för att vara på säkra sidan vilket kan vara rätt om man inte vill titta efter eller kan känna vikten av hela kupan.

Drivfoder

Drivfoder är något helt annat. Det är ett redskap biodlaren använder för att lura bina att det pågår ett drag. Om övriga faktorer är rätt för bisamhället så ger drivfoder en kraftig yngelsättning. Målet är att omsätta fodret till yngel så snabbt som möjligt.

Med drivfoder så behöver man tänka efter vad man vill uppnå och även följa upp och se att det verkligen har önskad effekt. T.ex. om man drivfodrar samtidigt som det pågår ett drag har det knappt någon effekt alls, det är något annat som styr om bisamhället växer.

Drivfoder är förenat med vissa risker men också stora möjligheter.

En uppenbar risk är den konstgjort ökade yngelsättningen ger mycket ökad energianvändning, med mer yngel att föda upp och hålla varmt. De kan tvingas ut i för dåligt väder och hämta vatten och de kan få slut på sina pollenförråd. En annan risk om det kommer ett omslag till kallare väder är att de inte kan hålla ynglet varmt och de får en förlust av det värdefullaste de har, yngel.

Man behöver också fundera när bina ska vara starka, dvs när kommer nästa drag som ger honung? Man ska drivfodra i tid så att det hinner bli dragbin, men man måste också vara beredd på att de kan börja svälta innan draget börjar eller om det blir något försenat. Det kan behövas stödfoder efter en drivfodring om inte reserverna var tillräckliga från början.

En drivfodring som misslyckas är farlig för bina.

En lyckad drivfodring däremot ger mycket god avkastning.

  • Det kan underhålla fler bin på en plats än vad naturen kan försörja
  • Det kan ge mer bin i precis rätt tid för huvuddraget
  • Det kan ge fler bin inför vintern


Exempel

I en kall aprilmånad gör drivfoder att de inte stänger ner yngelsättningen och sedan i slutet av maj är det väldigt stor skillnad på bisamhällen som drivfodrats eller inte. På höstraps kan det kanske ge dubbel skörd. Men om april istället är varm och sälgen blommar märks knappt något.

Drivfoder i mars ger starka samhällen tidigt på höstrapsen. Men blir det kallt i april så svälter bina lätt.

Drivfoder i augusti håller igång yngelsättningen i jordbrukslandskapet när den annars går ner när det inte kommer in ny nektar. Det ger starkare samhällen som övervintrar bättre.

Smittskydd

Honung från annan bigård än din egen ska inte användas som foder pga risken att smitta med amerikansk yngelröta. Och finns amerikansk yngelröta i din församling är även din egen honung olämpligt, riskerna är helt enkelt för stora.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis tycker jag man ska tänka efter varför man förväntar sig att det hjälper och man ska veta vad man vill uppnå. Och har man ingen plan eller någon aning ska man låta bli att drivfodra. Stödfoder ska man använda om bina riskerar att få ont om mat och det är betydligt enklare att ge ordentligt på hösten än att komplettera på våren.

3 kommentarer:

  1. En verkligt bra skrivning Jag tror att Du fått med alla synpunkter som man kan begära! Heders! /Gidde

    SvaraRadera
  2. Väldigt intressant. Vore kul och höra vad du anser man ska ge för givor för stödfodring på våren och drivfodring på höst/vår och vilka olika koncentrationer. Jag har hört lite olika när det gäller givor, pratade med en från Grekland tex som sa 75g 50% socker lösning /dag i en plastpåse för att driva mellan drag utan att de drar in sockret i cellerna. MVH jocke

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ingen direkt uppfattning om en optimal givas storlek.

      Radera