tisdag 16 maj 2017

Proteinbanken

Bina är blomtrogna men det kommer med en dold kostnad - ensidighet i kosten. En av mekanismerna som bina utvecklat under årmiljonerna för att hantera detta är något jag kallar proteinbanken. Om bisamhällena står för tätt eller om det är kallt eller torka så finns det för lite pollen generellt. Även för detta hjälper binas eget proteinförråd, åtminstone ett tag.

För några år sedan läste jag denna utmärkta artikel, http://scientificbeekeeping.com/fat-bees-part-1/, och det var en ögonöppnare för mig och min syn på bisamhället.

Mekanismen är att bina kan lagra protein i fettkroppen, huvudsakligen i ämne som heter vitellogenin. Det kan närmast beskrivas som äggula, dvs något bina kan göra allt möjligt av. Ämnet är inte bara protein utan även fett och kolhydrat, det är därfor kroppsdelen heter fettkropp.

Förenklat kan man säga att nykläckta bin äter pollen och bygger upp sin reserv av vitellogenin. När de matar larver förbrukas deras vitellogenin. Mycket förenklat kan man säga att när deras vitellogenin tar är slut blir de dragbin. Dragbina behöver istället bli matade med protein för att klara sina veckor i fält, men bisamhället vågar inte skicka med dem några reserver, det är för dyrbart.

Med detta i bakhuvudet så kan man få en ny syn på binas åldrande. Det är inte hur många dagar gammalt det är som säger hur lång tid biet har kvar att leva utan det är snarare hur många dagar det har arbetet som säger hur lång tid biet har kvar att arbeta. Det är mängden vitellogenin det har kvar som är biets verkliga ålder. Livslängden är alltså brukstid snarare än kalendertid.

Detta är en förenkling men det hjälper mycket att förstå bisamhället om man tänker att bin som inte jobbar förbrukar inte vitellogenin och åldras därmed inte.

Detta gav mig en helt ny syn på både draguppehåll på sommaren, på vinterns längd och på ynglets värde. Eftersom bina investerar delar av sina liv att föda yngel inser man att det är mycket kostsamt och värdefullt för bisamhället. Det är alltså inte bara insamlade resurser som pollen som går åt.

Å andra sidan ett draguppehåll på sensommaren som stänger ner yngelsättningen är inte lika katastrofalt som jag trodde. Jag levde i tron att kom det inget drag på 1½ månad på sommaren så var alla bina i princip döda. Av erfarenhet vet jag att så är det inte och här finns förklaringen. Motsatsen är då om man istället har tagit yngel till avläggare så finns det inga reserver av lagerbin och bisamhället måste ha möjlighet att återuppbygga sin proteinreserv - proteinbanken annars klarar de inte vintern.

Det finns alltså en eftersläpning i detta. Man kan inte se någon större skillnad på ett samhälle som fått allt sitt yngel borttaget eller ett samhälle som haft stopp i äggläggningen. Men det är en dramatisk skillnad i vilken kapacitet de har att utvecklas.

Här kommer även biets förmåga att hantera olika pollenkällor och draguppehåll in. Det tär på vissa resurser, men så länge inget tar slut kommer man knappt att märka det.

Alla sorters pollenersättning inte är fullvärdiga och av otillräckliga sorter byggs det upp en brist-skuld. Det märks inte om det kommer in balanserat protein i tid men utvecklingen stannar tvärt och med förkortad brukstid (livslängd) på enskilda biet om verklig brist uppstår.

Här kan man bli lurad av pollenersättning. Historiken påverkar hur bisamhället utvecklas även med samma pollenersättning. Dessutom en obalanserad pollenersättning som inte täcker alla behov verkar ändå fungera bra ett tag, sedan inte alls.

Ett bisamhälle som blir yngelfritt på grund av förlorad drottning har allt sitt vitellogenin kvar en tid.
Ett bisamhälle där man tar bort alla yngelramar hamnar i kris och tar månader att hämta sig.

På bilderna har jag försökt göra ett exempel på proteinförrådet i ett samhälle som först förlorar sin drottning, sedan förlorar sitt yngel. När drottningen förloras så slutar uppmatning av yngel och en stor mängd bin gör inte av med sitt protein. När ny drottning åter finns så går det snabbt att mata upp yngel. Blir bina däremot av med sitt yngel så blir de av med en stor del av samhällets protein samtidigt.





Vinterbin är de bin som inte har börjat sitt arbete innan vintern. Men ett bi är inte moget direkt när det föds utan behöver lite mer protein för att vara redo och så länge det kommer in pollen kommer nya vinterbin att bli färdiga. Dessa bin på lager är redo att sätta igång med sysslorna på våren när pollen och nektar åter kommer in.

I andra klimat finns exakt samma som vinterbin men där kan man kalla dem "torkbin" istället. Funktionen är att vara beredda att börja jobba när torkan/vintern är slut. Torka är inte lika förutsägbart som vinter så bina har i sig att alltid ha ett mer eller mindre stort lager av uppmatade bin som aldrig jobbat, beredda att hugga i när förhållandena blir bättre.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En sista nationalpark innan färjan hem

Jag sover normalt bara 7 timmar så jag vaknade pigg kl 5. Internet har varit mycket, mycket bra i Estland, Lettland och Litauen, men Polen h...