måndag 29 januari 2018

Viktiga växter för biodlaren

Jag är nog lite udda som biodlare för jag brukar oftast tänka vad som är bra för bina snarare än vad som är bra för mig. Men det går oftast hand i hand, om bina trivs (se viktiga växter för bin) och mår bra så ger de ett överskott jag kan få del av, trivs de inte blir det inget till mig.

Kalendern med viktiga växter för bina kan krympas en del om man ser till vad som ger överskott på honung. Det är helt enkelt när mängden nektar som bina hämtar in är mycket större än de använder så att de kan lagra ett överskott. I verkligheten är det kanske bara 10 sådana dagar på en hel sommar som ger hela skörden och det är därför det blir så ojämn skörd mellan åren, vädret just när olika växter har en dramatisk påverkan.

I Skåne ser honungskalendern ut ungefär så här

Sälg
Maskros
Höstraps
Hästkastanj
Skogshallon
Vitklöver
Lind
Ljung

Av dessa är sälg ovanligt, övriga kan bli mer eller mindre rena beroende på var bina står. De som ger mest honung brukar vara skogshallon och höstraps.

Det krävs en massförekomst av dessa växter för att det ska bli honung så det går helt enkelt inte att hitta mer än 2 eller max 3 olika drag på samma plats.

Som biodlare kan man istället utnyttja successionen av växter under säsongen genom att flytta bina. Låt oss säga att bina övervintras i ett område där det finns mycket sälg. När höstrapsen börjar blomma flyttas de till de gula rapsfälten. När de blommat över skördas honungen och de flyttas till skogslandskapet med skogshallon. Det går att flytta ytterligare till betesrika områden för vitklöver och ytterligare en gång till ljung. Det är väldigt få biodlare som orkar flytta på detta viset dock. Det är fysiskt tungt att flytta bin och det måste göras på natten.

Det är viktigt att tänka på att få stor skörd inte är i konflikt med att bina mår bra. Hittar bina lättillgänglig mat blir de tvärtom friska och starka, så att jämföra med andra djur går inte, man driver inte bina för hårt, detta är de friskaste bina.

Viktiga växter för bin

Det finns många böcker skrivna om växter som är viktiga för bina. Själv så brukar jag se det som en kalender över året där olika växter avlöser varandra. I Skåne blir det ungefär så här

Al
Sälg
Maskros
Lönn
Höstraps
Hästkastanj
Skogshallon
Vitklöver
Lind
Mjölkört
Brakved
Tistlar
Höstgullris
Ljung
Murgröna

Jag skulle säga att de första fram till och med Lönn och de sista från och med Brakved är viktigast för då finns det inte så mycket annat som blommar.

Nu finns inte alla växter i samma biotop så normalt kan inte samma bi flyga på t.ex. höstraps och skogshallon, brakved eller ljung. Typiskt blir att i jordbrukslandskapet så är det al, sälg, maskros, höstraps, vitklöver och ibland lind sedan är det slut. I skogsbygden är det mera jämnt över året, men sammanlagda mängden nektar som finns att hämta är mindre.

I ett tidigare inlägg skrev jag om proteinbanken och bland annat att bina har ett behov varierade proteinkällor för att inte få brister. Jämför man då jordbrukslandskapet och skogsbygden så ser man hur mycket mer utsatta bina är i jordbrukslandskapet för att inte få tillräcklig variation. I jordbrukslandskapet tar även nektar och pollenkällorna slut redan i månadsskiftet juli-augusti.


söndag 14 januari 2018

Man måste förstå vad man mäter

Jag jobbar med att skapa information från data och göra den begriplig för oss människor. Det mesta är diskret data från händelser i organisationer, t.ex. en vara som skickas eller en fakturarad skapas, som sedan aggregeras och presenteras ur olika synvinklar.

Men viss data är inte händelser utan avlästa värden. Och ibland vill man göra avläsningar av statistik från händelser, t.ex. antal order per dag. Teoretiskt kan man säga att man ger data en ny tidbas och i det stora hela ser det likadant ut. Men man blir av med detaljer!


Bilden ovan är från nya temperaturövervakningen i den uppvärmda delen av vårt växthus och är ett ovanligt fint exempel på vad som kan hända när det blir fel.

I verkligheten finns en termostat som slår av och på en värmefläkt med ca 1ºC skillnad mellan av och på. Samtidigt har vi temperaturövervakningssystemet som är låst till att bara spara mätvärden var 5:e minut. När av- och påslagen för termostaten blir tätare än var 5:e minut bryter avläsningen ihop och man kan inte riktigt lita på värdena längre.

En bild från wikipediaartikeln om aliasing visar lite vad som händer.
Bild från Wikipedia
Hade det slumpat sig så att frekvensen på av och påslag var exakt samma som mätfrekvensen hade vi bara sett en rak kurva medan verkliga värden kunde varit hur stora eller små som helst.

Normalt hanterar man detta genom att sätta ett elektriskt filter på ingående signaler så att alla frekvenser som är högre än vad som går att mäta försvinner, ungefär att bara trenden blir kvar.

För ett sådant här system som vårt växthus är den bästa lösningen att lagra mätvärden oftare än var 5:e minut, men tyvärr är det inte gjort för det, utomhustemperaturer svänger ju aldrig på detta viset.

En sista nationalpark innan färjan hem

Jag sover normalt bara 7 timmar så jag vaknade pigg kl 5. Internet har varit mycket, mycket bra i Estland, Lettland och Litauen, men Polen h...