Medicinskåpbil

När orken tryter och en förkylning tränger sig på blir flyttlassen allt mindre.

Så här halvvägs genom flyttsemestern passade jag på att plocka upp en rejäl förkylning. Det var dålig tajming. Vi har unnat oss att packa ner ett antal lådor, flytta dem och packa upp dem. Det känns mycket bra för nya huset är inte kaos utan börjar tvärtom bli hemtrevligt. Men nu börjar tiden rinna ut, vi har lite målning också som ska hinnas med i gamla huset innan vi storstädar på lördag om en vecka. Det får kanske bli lite mer normal flytt av det sista, dvs i flyttkartonger som man lackar igen och om man inte brutit sigillet och öppnat dem om ett år eller två slänger man dem.

Kalkonsamling

Våra träande kalkoner börjar lära sig att sitta på pinne.

Dillbullar

Vår extra frysbox behövde också flyttas. Den visade sig vara jobbig att flytta, turligt nog gick det att backa ända in till platsen där den skulle stå.

Efteråt fikade vi med lite "frysrens", närmare bestämt frystorkade kanelbullar från forntiden som upptagit dillsmak - något udda men inte alls så äckligt som man kan tro.

Vattenautomater

Mitt i flyttyran har vi kommit över några begagnade vattenautomater till hönsen. Det är fascinerande hur svårt det är att högtryckstvätta något i deras form utan att dränka sig själv.

Salen, finrummet eller biblioteket?

Flytten pågår för fullt, mycket är redan flyttat, men en del skrymmande saker är kvar. Igår flyttade bokhyllorna och blev putsade.

Efterlysning: Oddie

Vi flyttade hit våra katter för en vecka sedan. De fick flytta in i den gamla kvarnen och tanken var att de skulle bo instängda. Nu verkar det inte vara tillräckligt katt-tätt, för på bilden syns Fake olovandes ute på promenad. Problemet är att Oddie försvann direkt, förmodligen har hon letat sig ut utan att hitta tillbaka. Vi har mat kvar och kattluckan öppen på gamla stället (2 km bort), men hon har ännu inte dykt upp. Oddie är van att vara ute, sover gärna i vedskjulet och hittar vatten själv, men hon är inte tillräckligt bra på att jaga för att klara sig hur länge som helst på egen hand. Vi får nog börjar fråga runt bland grannarna. Oddie är helt vit, ganska smal, ett grönt och ett blått öga och rätt skygg för okända.

Träa på betong

Kalkoner sover gärna högt och första kvällen missade vi att valla in dem innan skymningen kom. De nattade sig själv på kanten runt den gamla gödselbrunnen och eftersom kanterna är höga för att man inte ska trilla i så nådde vi dem inte utan de fick sova där. Å andra sidan är det väl inte så troligt att räven skulle nå dem där heller. Efter det har vi varit noga med att valla in dem i tid.