Griskultingar

Den 13/3 fick vi kultingar. 3 nästan helröda, 2 riktigt röda och svarta, 5 ljusröda och svarta.

Räven raskar över isen

Men vad är detta? Räven gick plötsligt bara rakt ut ur sin hage när Lina matat och jag höll på att ploga snö. Det gick relativt enkelt att få in Räven igen och Lina åkte för att mata djuren inne. Men ungefär när hon vänt ryggen till gick Räven bara ut igen.

Orsaken var detta, snö och is fastfruset så hårt på eltråden att den inte trillade av. Räven är en lurig gris, hon upptäckte det direkt. Nu var jag ensam med en lös gris och ingen mat kvar och Lina hade ljudet av på sin mobil.

Efter att ha sprungit med Räven i 45 minuter i den djupa snön och använt vår galt som lockbete utan framgång lämnade jag den lösa grisen och sprang in och hämtade Lina och mer mat. När vi kom ut hittade vi henne hos grannen...

Men med mat, ägg och ljudet av 4-hjulingen (som brukar betyda mat) så fick vi henne tillbaka och kunde till slut få in henne i sin hage igen.

Med hjälp av en plastskrapa så gick jag runt hela hennes hage och skrapa bort isen från eltråden, hon gick bara och letade öppningar nu. Tur jag inte visste att jag skulle göra 45 minuter snöjogging och efter det 45 minuters snö- och lerpulsing idag. Och jag hade absolut inte tid med detta, mycket att göra på jobbet denna veckan så det blev en mycket lång kväll.

Grisevakuering

Efter snö kommer slask och lera. Det var väldigt nära att jag körde fast i slasket.

Och snödrevet har letat sig in på stallets loft. När det smälter ner genom gamla halmen och innertaket blir det vått. Det är inte bra, innertaket är dåligt men vi vet var man kan gå - och överallt annat betraktar vi som en "no-go-zone".

I söndags fick vi plötsligt evakuera Lillis och Rymmis. Leran bar inte och rymmis sjönk till magen.

Tråkigt nog fick vi varken bilder eller filmer när vi flyttade in dem för det gick inte alls så smidigt till som vanligt. Lillis gick bra att få ur trädgårdslandet men Rymmis var svårare. Sedan när vi väl fått dem till dörren vände de.

Lina sprang till växthuset och stängde nätet där, jag sprang efter dem ner runt kreatursvagnen (den s.k. tuppvagnen). Efter att det gjort en detour till växthuset och in i diverse hörn hade Lina hämtat ägg att locka dem med och vi fick in dem i stallet. Ägg är bra till det.

Sedan hoppade Rymmis över rören in till Kråkan och kultingarna och blev jagad av Kråkan såklart.

Lillis försökte pressa sig mellan rören in till Kråkan för att bråka med henne, jag trodde hon skulle fastna. Sedan fick Lina in Lillis i Rymmis gamla box, den enda som är rymningssäker, och när jag försökte komma in till Kråkan klättrade Rymmis ut igen.

Rymmis sprang såklart åt fel håll i stallet in i andra gången men Lina lyckades genskjuta och efter lite övertalning kunde hon drivas runt tillbaka. Men då hade Lillis gått ur boxen igen (trots att hon hade mattråget där) och var för stor för att vända sig i gången trots att hon försökte. Så vi övade på att backa gris hela vägen med en Rymmis som sprang mellan hennes ben. Men till slut så... men smidigt-nja...

Grisar på uppdrag

Två grisar på släpet och bakluckan full med foder. I morse körde Lina iväg dem på hemligt uppdrag. Vi ser det som marknadsföring av Linderödsgrisen, hoppas det blir resultatet.

Lillis och Rymmis ute

Idag har vi släppt ut Lillis och Rymmis. Vi har skaffat ett flyttbart elnät för just grisar och hägnat in gamla potatislandet.

Lillis skadade foten svårt för ett par månader sedan och det var på vippen att det blev nödslakt. Veterinären tyckte vi kunde vänta några dagar eftersom hon inte verkade ha ont när hon var still. Så här i efterhand är det mycket som tyder på att det faktiskt var en mindre spricka, men inget felläge. För att få lite motion och gå på ett mindre halt underlag valde vi nu att ta ut henne. Hon är helt obesvärad idag och går som vanligt.

Som sällskap fick hon sin kulting Rymmis, den busiga galna minstingen i kullen som nästan var omöjlig att stänga in och bara ville rymma tillbaka till sin mamma.

Kråkan har fått in sin andra kull

Senaste dagarna har Kråkan byggt bo och tagit det lugnt. Hon fick sin första kull 2015, sedan blev hon inte dräktig förra vintern (med galten Bob).

Men i morse hade det kommit tre stycken varav en verkar prematur och bara hälften så stor.

Lite senare på dagen föddes en fjärde kulting som visserligen är stor men verkar lite off.

Vi får se vad det blir av detta eftersom det bara är två som är riktigt ok, något lurt är det med en så liten kull. Galten Arne var 15 månader när de blev till, men de hade brunstat om flera gånger innan det tog. Och Rävens kull var bara en och dödfödd. Vi börjar alltmer misstänka att galten inte var mogen uppgiften men vi vet inte helt säkert vad orsaken är.

För hårt att böka idag

Hälften av grisarna går ute i vinter. När det är fruset och snö blir de snabbt uttråkade, ligger mycket inne i grishyddan, bråkar mer och nafsar efter en när man är inne hos dem.

De som är för slakt får normalt inga namn, men de två i bakgrunden är ett undantag, den röda heter Älvis och den svartvita heter Ärnst.

Inför köksträdgård 2017

Nu ska resten av köksträdgården förberedas. Vi flyttar in ett grishus och ska släppa ut ett par grisar där snart. Vi måste bara kolla att vi tagit upp all potatis och sätta upp stängsel. Nu blir det tillfälliga stängsel för vi ska låta dem böka upp i remsor och på det viset hoppas vi att marken inte blir alltför kompakt.

Julgrisen

Jag har fått en julklapp av jobbet och bland annat ingick det en vegetarisk gris. Helt ok att slakta tyckte jag.

Vid diskussioner med kollegor insåg jag att mandelmassa och marsipan delar befolkningen efter en tydlig skiljelinje. Antingen gillar man det mycket eller ogillar man det mycket. Stackars de som ogillar det.

Gourmetgrisar

Vi skaffade en bakmaskin i början av hösten. En nackdel är att det är omöjligt att äta den gamla torra skalken när det finns nybakat bröd så våra grisar blir serverade gårdagens hembakade bröd numera. Men det faller dem inte riktigt i smaken, de slickar helt rent innan de ens tittar på brödet och ibland vill de riktigt förnedra det och trampa ner det i gyttjan innan de smakar.

Fast de säger att de är helt oskylda till sånt!

Inget att hänga tryne för

Åhh, se inte så ledsen ut lille vän - dina syskon kommer att hamna på grillen medan du blir en avelsgris i Höganäs. Men det är klart att det inte är roligt att få lämna tryggheten och sina syskon men jag är övertygad om att du kommer att få det bra. Trevlig resa!

Precis innan snön kom så flyttade vi in de flesta grisarna. Den kullen som föddes i april går dock fortfarande ute och planen är att de ska göra det hela vintern. Det är både bra och dåligt att ha grisarna inne. Vattnet fryser inte inne och det gör inget om staketen blir översnöade. Men det är mera arbete med mockning och lukten sätter sig i alla kläder man tar in i stallet.

Vårt ombyggda hästsläp har visat sig perfekt att flytta grisar även inom gården. Det är lättare att lasta och flytta än att valla grisar.

Bygdens saluhall

Bygdens saluhall är ett nytt koncept. Det är en virtuell saluhall där kunderna bokar det de vill ha på nätet, sedan träffas leverantörer och kunder på en plats och för att lämna ut varorna. Under förra veckan var vi inbjudna att vara med och sälja styckdetaljer från våra linderödsgrisar och idag var jag och i Röstånga och lämnade ut kött. Ett intressant och trevligt koncept som väl kanske gör sig bättre när det är varmare och ljusare på kvällarna än nu.

Före och efter grisar

21 dagar mellan bilderna.

De är effektiva med sina snokar. De måste gå kvar några veckor till dock för vi har inte möjlighet att flytta dem idag.

Trädgårdsland

Tre vuxna grisar har flyttat upp i nästa års trädgårdsland. Preliminärt ska de gå där tills slutet av oktober och då ska det vara rent från ogräs. Eventuellt får vi släppa dem på en annan yta tidigare om det blir avbetat snabbare.

Fler köttlådor

Vid augustislakten hade vi hunnit förbereda oss bättre och hyrde ett kylsläp. Det var en jättebra lösning och vi kunde i lugn och ro lämna ut köttlådor under två dagar.

Grisarna fick ju lite ny mark tidigare i somras. De har bland annat grävt upp en liten slägga. Det var förvånansvärt bra skick på skaftet med tanke på att den måste legat där länge. Minst fyra år, men troligen mycket längre än så. Marken har inte varit upplöjd på ca 15 år.

Ej för havremoped

Nu har grissäkrat vår hästtransport. Förstärkta väggar, grind bak och grind fram. Utanför grindarna är sedan tidigare en dörr fram och en lastramp bak. Förstärkning är nödvändigt då grisar är mycket smarta, mycket starka och mycket envisa.

Arnes första arbetsdag

En viktig anledning att vi jobbade på med stängslen var att kunna flytta om grisarna lite. Det är alltså grisplanen http://oloflaurin.blogspot.se/2016/03/grisplan.html från i våras som blivit verklighet. Mitt i hagen finns en gång med en massa fjädergrindar som vi kan stänga åt alla håll som en sluss.

Idag har vi flyttat två slaktgrisar från nedersta till översta hagen och flyttat ner suggorna Kråkan och Räven till galten Arne i nedersta hagen.

I och med det är det slut på Arnes slappa ungkarlsliv och slut på Kråkan och Rävens årslånga tant-liv. Vi hoppas att Arne får till det bättre än förra galten Bob då ingen av dem blev dräktiga i höstas trots parningar.

Nu planerar vi för decemberkultingar. Det tidigaste de kan komma är då 26/11, men med tanke på senaste misstänkt brunst kommer den ena 7/12 och den andra några dagar tidigare.

Utökade hagar

Vi har satt staket på resten av stora stycket. Grisarna var rätt skeptiska till att passera där eltråden varit, men när de väl kommit över det var lyckan total.

Grisstatus sommaren 2016

En kort sammanfattning vad vi har för grisar på gården. Vi har 5 vuxna grisar:
Kråkan och Räven är två suggor födda tidigt 2014 och som har bott här i ca 2 år.
Arne är en galt född förra sommaren i Småland som flyttade hit i oktober.
Jolene och Lillgrisen är suggor som vi passar åt bekanta som letar ny gård. Jolene är Lillgrisens mamma. De flyttade hit i våras.

Sedan har vi just nu några slaktfärdiga unggrisar och några leveransklara kultingar och en kull ganska nya kultingar.

Terminalvagn

Med några grisar på gården har det uppstått transportbehov lite titt som sätt. Vi har lånat ett släp för det men kände att nu är det dags för ett eget. Så efter lite spaning på blocket dök det upp ett som passade perfekt. Grisar är ju mycket lättare än hästar så vi kunde välja ett som inte lastar så mycket och går att dra med vanligt körkort. Det går ändå i 5 slaktfärdiga grisar. Men innan vi kör fullvuxna grisar kanske det måste förstärkas lite här och där eftersom grisar är otroligt starka, vi vill inte gärna de ska gå ut rakt genom väggen.