Nyårsdopp

Det fortsätter med skyddsnivå 2 där vi inte får ha fjäderfä ute. Vi har försökt göra det så bra som möjligt för ankorna inne och de har det nog rätt ok trots allt. I stallet är det dränering i mittgången, vi försöker ha halm på ena sidan och vatten på andra så att inte halmen ska bli för våt. Hittills ser det bättre ut än för två år sedan och vi hoppas slippa nödslakt denna vintern. En fördel är åtminstone att inga blir uppätna av örnen som de blev förra vintern. Det är blekingeankor och rouenankor.

Skyddsnivå 2

Hux flux fick vi röjt. Fågelinfluensan härjar både i Danmark och i Skåne och Lina har varit både på Sydnytt och på riksnyheterna och pratat om att djuren måste flyttas in.

När reportaget gjordes hade man inte hittat någon fågelinfluensa i Sverige och vår tanke var att låta ankor och gäss gå ute. Anledning är att det är mycket tveksamt djuretiskt att hålla dem inne, de blir väldigt försvagade i benen och får lätt vitaminbrist. För två år sedan fick vi nödslakta ett antal ankor när vi släppte ut dem efter restriktionerna, benen höll inte.

Men när nu smittan hittats även i vårt närområde så tänkte vi om, det är inte värt risken att få hönsen utslaktade pga ankorna ute skulle bli smittade.

Så vi behövde plötsligt skapa plats inne. I samband med att vi köpte gården köpte vi en begagnad hönsfoderanläggning som vi misslyckats med att få i drift. Vi har därefter gett bort alla användbara delar vi inte själva haft nytta av och resten har i veckan städats ut för att ge plats till en 80 m² stor box till ankor med badbalja.

Ankprovning

För att bättre förstå vad vi skulle kunna producera på gården hade vi igår en ankprovning. Vi hade bjudit in en smakpanel av andra uppfödare. Ankorna vi provade var Rouen, Peking och Svensk blå anka. Alla bilderna visar dessa raser från vänster till höger. Dessa tre är alla olika avelsvarianter med ursprung i gräsanden, medan t.ex. myskanka är en helt annan art.

För att inte dölja smaken på själva ankorna kryddades de endast med lite salt och peppar. De vägde alla 2,6-3 kg och var förhållandevis feta. Pekingankan hade lite större köttansättning än de andra och var ljusare i köttet än de andra som rå. Utseendemässigt är pekingankan vit och därför har skinnet inga svarta piggar vilket gör att den ser trevligare och aptitligare ut.

Ankorna tillagades i ugn i ca 4 timmar, 175ºC i ca 3 timmar och resten av tiden på 100ºC.

Smak. Vi provade och jämförde framför allt filéerna noga.

Svenska Blå anka hade mest anksmak, nästan lite dragning åt vilt. Blå anka hade passat bra även med en mera klassisk kryddning som t.ex. enbär, serverad med lingon.

Pekingankan var mest bara god och betydligt mildare i smaken är de andra två.

Rouenankan var som ett mellanting mellan Blå anka och Pekinganka. Mer smak än Peking, men inte lika mycket som Blå anka.

Konsistens. Det var ingen skillnad i köttets konsistens, men väl skinnet. Blå anka hade ett tjockt och hårt skinn. Rouen hade ett mjällt skinn med fin krispighet och mycket smak påminnande lite om dansk fläskstek. Peking hade ett relativt smaklöst skinn jämfört med de andra.

Sammanfattningsvis är vinnaren beroende på vad man vill uppnå. Enligt vår smakpanel så är antingen Rouen eller Blå anka som är segrare. Blå anka med sin lite starkare smak passar bättre till lite mer välkryddade rätter där skinnets smak och konsistens inte har så stor betydelse, t.ex. i en gryta. Till helstekt fågel är Rouenankan vinnaren.

Det smälter ut mycket ister från ankorna. Vi hade en braspanna under, sedan silade vi fettet och hällde på burkar. Det blev ca 0,7 dl/anka, dvs omkring 500 gram. Det är bra att steka i och baka, men kan ibland smaka just anka (kanske inte så konstigt).

Hur mycket räcker anka till? Det smälte bort mer än vi upplevt tidigare. Kanske var förra årets ankor alltför välgödda? Vi uppskattade att en sådan här anka 2,6-3 kg hade räckt till 4 personer.

Dessa ankor var uppfödda fritt gående utomhus på bete och ca 4-5 månader gamla vid slakt. Men på slutet lärde de sig rymma in till hönsen och stal en del hönsmat vilket förmodligen är orsak till att de var i fetaste laget. Ska man ha riktigt fina slaktkroppar måste man vara noga med att begränsa tillgången till kraftfoder.

Ankskilje

Vilka ankor ska få behålla livet och vilka går till slakt? Våra äldre avelsdjur samt några nya får vara kvar. Kravet på de nya är att de vuxit bra, verkar friska och har starka ben. Benen är oftast den kritiska punkten på fjäderfä.

Rasthage

För att fördela ut betestrycket på vallen ska vi dela upp i lite rasthagar. Vi gjorde den första igår, där ska ankor och gäss bo. 750 m² stor inhägnad med lite ett enkelt staket. Ett enklare sol/regn/vindskydd ska fixas också, sedan ska vi försöka lura dit dem.

Avelstips för avel med svarta ankor

En vacker Cayuga drake

Jag har översatt en text med lite avelstips från en engelsk bok som heter " Storey's Guide to Raising Ducks” av Dave Holderread. Tack till Krister Olander Lindblom som tagit de fina bilderna och lät mig låna dem. Mer av Kristers fina bilder kan du hitta på hans hemsida http://barslovshed.se 2017-08-22 kompletterades inlägget med en bild tagen av Anneli Vitterskog på en av hennes äldre lite  Cayugahonor  www.instagram.com/countrysided

- - - - - - - - - - - -

Avelstips 

För att undvika onödig frustration, behöver folk som föder upp helsvarta ankor förstå att det finns två typer av vitt som spelar in.

Ungfågelsvitt syns vanligtvis i den första fjäderdräkten och då främst under näbben och på framsidan av halsen och bröstet. Då utbredningen snabbt ökar från generation till generation är det inte lämpligt att avla på fåglar som har framträdande utbredning av ungfågelsvitt. Oavsett hur noggrant man selekterar kan ungfågelsvittt inte avlas bort helt från en linje av svarta ankor. (Anlagets närvaro är viktig för vitalitet och härdighet) I omsorgsfullt selekterade linjer kommer 15-30% av ungfåglarna visa ungfågelsvitt.

Två ällingar som visar  ungfågelvitt på hals och bröst.

 Åldersvitt kan jämföras med grånande hår och är länkat till grönglans. Anlaget kan visa sig från 4 månaders ålder eller först efter flera år och är vanligare på honor. Åldersvitt börjar ofta som enstaka vita fjädertoppar som gradvis blir vitare tills man har en vitfläckig fågel. Vissa ankor som bär anlaget utbredd svart utvecklar övervägande vit fjäderdräkt när de blir äldre även om de var helt svarta som unga. Djur som visar åldersvitt är de djur som ger bäst grönglans till sina avkommor.

De inringade ankorna visar hur åldersvitt kan se ut när det börjar komma

Här ser man en  hona på ca 3 år där det vita har ökat med åren. Alla ankor med åldersvitt blir inte så här vita men andra kan faktiskt bli helvita med tiden! (bild Anneli Vitterskog)

För att föda upp djur med bäst skimrande grönglans, välj en riktigt bra drake som har grönglans på primärfjädrana och på täckfjädrarna under vingen, och para den med en hona som har bra grönglans och som uppvisat lite åldersvitt redan vid 4-12 månaders ålder.

Grönglansen som man eftersträvar på Cayugor

För att föda upp helsvarta honor som kan ställas ut som äldre ankor para hona och drake som uppvisat inget eller ett minimum av åldersvitt vid 2 års ålder.

 - - - - - - - - - - - - - - - 

Kläckeriet

Kläckarna går för högtryck, idag har vi haft kläck av bidrottningar, ällingar, gässlingar och kalkooooner!

Alternativ falukorv

På väg hem idag diskuterade vi vad vi skulle laga för lördagsmiddag. Efter ett tag stod valet mellan kålpudding och falukorv med potatismos och till slut bestämde vi oss för falukorven. När så falukorven skulle plockas fram ur frysen så visade det sig att vi redan ätit upp den. Några snabba beslut senare så stod det brynt ankfilé med jordärtskocksmousse, sugarsnap peas och hemgjord bernaisesås istället på menyn och ett glas rött till. Det blir nog inte mer gjort ikväll än att släcka i stallet och rasta vovvarna.

Flyttfåglar

Just nu är det lite rörigt. Vi har börjat flytta och bor på två ställen. I lördags packade vi första flyttkartongen så vi kunde äta lunch i vårt nya hus. Igår byggde vi ank- och gåsboxar, satte elstängsel och flyttade gässen och ankorna på kvällen. I morse var de helt lyriska, betet har varit lite klent till dem senaste tiden.

Stora gråsprättar

I denna bild: sydamerikanska trädhäckande ankor (myskand Cairina moschata), nordamerikanska fälthöns (kalkon Meleagris gallopavo), sydostasiatiska djungelhöns (tamhöns Gallus gallus domesticus), europeisk grågås (tamgås Anser anser).

Och ja, även djuren har fått lite extra på julen, det syns om inte annat på Anders kräva.

Anka på åkern

Nämde jag det förresten att ankorna är mer än lite rymningsbenägna vid denna årstiden? Det lustiga är att de verkar ta sig in igen lika lätt som de tar sig ut, så när man går ut för att hämta in dem så är de ofta redan inne igen.

Anka på trädgårdsmöblerna

Ankorna ska inte vara på framsidan men det bryr de sig inte om. En granne stannade i söndags och sa till när ankorna hade rymt ut på vägen.

Anka på taket

Myskanksdamerna provade flight deck (garagetaket), alltmedan Anders gick där nere och var väldigt upprörd eftersom han inte kan flyga så högt. Vad är det med dessa myskisar, är det varmare nejder som drar i höst? De flyger nästan aldrig annars.

Instängda denna blåsiga kväll

Boxen i gamla hönshuset har vi delat i två delar i dag, ankorna bor i den ena, gässen i den andra. De var inte alltför svårövertalade att gå in i detta vädret, trots att det fortfarande var ljust.

Full frys

Efter en lång dag är frysen fylld till bredden med hel och styckad fjäderfä av alla de slag. Dagen började med infåning av djur, bara det är ett äventyr. Svårast att fånga är myskankorna, de har rakbladsvassa klor så både Lina och jag råkade ut för blodvite. Därefter åkte Lina till slakteriet med djuren och kom tillbaka med dem plockade och urtagna. Resten av dagen har Lina ägnat åt att stycka och jag varit assistent som t.ex. att försöka göra något åt frysen som redan var full när vi började...

Snart en annan sorts parad - Lit de parade

 Som vanligt tycker ankorna att vi ska prioritera dem att få mat. De skulle bara veta... idag blir det slakt!

Gässen får växa till sig några veckor till innan det är deras tur.

Det stora flykten

Gässen har visst öppnat grinden i natt och gått in där ankorna ska vara och ankorna har rymt ut till där gässen ska vara. Jag tror jag åker till jobbet och låter Lina reda upp det där!

Tidig julafton

Igår körde jag jordfräs där vi ska ha nästa års trädgårdsland. Ankorna tyckte det var rena julafton med alla maskar och småkryp som kom fram. Har kört över delar av ytan tidigare och det blir allt mindre ogräs för varje gång så till våren hoppas jag att ankorna har ätit upp allt ogräs och gödslat till det ordentligt.

Äppelspäckad gås

"Nu är det något på gång, bäst att hålla koll, vi är ju faktiskt gäss och vårt rykte sedan årtusenden som omutbara väktare måste till varje pris upprätthållas!" Men när grannen kommer med äpplen är det svårt att inte falla för frestelsen, det är inte varje dag det är julafton!

Även ankorna fick en smaka äpplena...

...liksom hönsen och kalkonerna, alla mycket nöjda! Både djuren och vi tackar Doris för äpplena, de var mycket goda!

Frukost

Ällingarna som kläcktes den 1:e juni växer fort nu.

Som vanligt övervakar Brunolf att allt går rätt till.