Första steget mot en köksträdgård 2015

En bit av vallen och den före detta grishagen ska förvandlas från en kompakt torkad lerkaka till en köksträdgård är det tänkt. En process som kommer ta ett par år men man måste ju börja någonstans.

Jag (Lina) började med att flytta en rad med hösthallon till långsidan mot stengärdsgården. Lerjorden var så kompakt att jag först fick gräva en rad med grep och sedan köra fram och tillbaka med jordfräsen ett par gånger för att få isär klumparna. Därefter kunde jag sätta ner hallonen. Jag brydde mig inte om att klippa ner dessa utan tänkte att de kanske etablerar sig lättare om de får ha lite grönt kvar. Vi får se om det stämmer. Resten av hallonen får stå kvar på gamla stället till hösten. I present fick jag dessutom 3 gula hösthallonplantor som planterades i den änden som är närmast grinden. Tack Frida!

När hallonen var flyttade så tog Olof och jag tag i att sätta jordärtskockor. Det som var kvar av det vi odlat i två pallkragar räckte till ca 30 kvadratmeter. Här har vi odlat potatis i halm för två år sedan och grisarna har inte bökat denna lilla biten så här var jorden fina att jobba med.

1 maj är potatissättardagen och med hjälp av min pappa som kom på besök så påbörjades projektet att sätta potatis. Inte helt lätt då jorden var armerad av halm som grisarna trampat ner i marken. Det fanns inte på kartan att köra jordfräs eller att gräva fåror utan vi fick helt enkelt ta i för kung och fosterland för att bara glänta på jorden och peta ner en sätta.

Efter flera timmars slit hade vi lyckats få ner 13 rader... och då tog orken slut...Hualigen... Det var som att gräva med grep i armerad betong. Kommer nog inte bli någon toppenskörd men förhoppningsvis rår potatisarna i vart fall med att gro och komma upp.

Efter en natts vila tog pappa och jag nya friska tag och satte resten av sättorna och ytterligare 16 rader kom i backen.  Innan vi gav upp för dagen fick vi även ner våra sättlökar i de två bäddarna som vi förberett tidigare.

1 Bintje http://en.wikipedia.org/wiki/Bintje
2 Asterix http://varieties.potato.org.uk/varieties/view/Asterix
3 Arran Victory http://varieties.potato.org.uk/varieties/view/Arran%20Victory
4 Valor http://varieties.potato.org.uk/varieties/view/Valor
5 Toscana
6 Sarpo Mira http://varieties.potato.org.uk/varieties/view/Sarpo%20Mira
7 Mayan Gold http://varieties.potato.org.uk/varieties/view/Mayan%20Gold
8 Red Emmalie http://varieties.potato.org.uk/varieties/view/Red%20Emmalie
9 Jester http://varieties.potato.org.uk/varieties/view/Jester
10 Casablanca http://varieties.potato.org.uk/varieties/view/Casablanca
11 Red duke of York http://varieties.potato.org.uk/varieties/view/Red%20Duke%20Of%20York
12 Anya http://varieties.potato.org.uk/varieties/view/Anya%20
                            
Sedan var vi och hämtade några extra sättor  på Bokeslundsgården. 5 sorter och 5 av var sort. Dom har ännu inte hamnat i landet men  vi numrerar dem i vart fall

13 Early Rose (Kan vara den röda tidiga sort som min farfar odlade) http://www.nordgen.org/index.php/skand/Vaexter/Innehaall/Froe-vegetativt-material/Potato/Early-Rose
14 Delikatessen
15 Violetta (av samma potatisförädlare som Red Emelie)
16 Maori (från Nya Zeeland)
17 Rosamunda http://www.europotato.org/display_description.php?variety_name=ROSAMUNDA 

Förstaskörd långt före förstaskörd

Häromkring är höstsådd raps första honungen man kan skörda från bina. Förra året var väldigt tidigt, då slog den ut sista dagarna i april och första skörden gjorde jag på sista dagen i maj.

Nu har jag tagit biodlingen till en ny dimension - sälg!

På försök satte jag skattlådor till en bigård den 22/3 (http://oloflaurin.blogspot.se/2015/03/skattlador.html). Det har krävts planering, starka samhällen i just den bigården och utbygga ramar. Tanken har funnits i flera år, men nu föll bitarna på plats.

I år är rapsen senare än förra året och har ännu inte slagit ut runt kuporna.

Den 1/5 kunde jag skatta sammanlagt 23 ramar från olika kupor i den utvalda bigården. Så här i efterhand inser jag att jag kunde skattat mer, nu tog jag bara de mest fyllda ramarna.

Efter att ha förvarat ramarna i utrymme med lufttork i ett dygn hade slungan säsongspremiär den 3:e maj.

Det är tveksamt om torkningen hade behövs, nu fick den 16% vattenhalt. Honungen är mild och söt, med en svag dragning åt kola. Färgen är relativt ljus. Jag ska tappa denna på småburkar så snart jag hinner.

Jag har i princip alla bigårdar placerade vid större eller mindre buskage av sälg. I de samhällen som inte fått skattlåda har jag inte märkt mer indragen nektar än vanligt, så det finns all anledning i fortsättningen att sätta skattlåda på alla redan i mars, långt före vårgenomgången, och sedan om det blir det ett bra år för sälgen skatta en del precis före rapsblomningen.

Grisflytt

Vi har hållt på med ett projekt senaste veckorna, nämligen att sätta staket på andra sidan bäcken för att kunna flytta grisarna dit. Med gården följde en "grislåda", en stor trälåda att flytta med traktorn med tre fack. Man lurar in grisar i den med mat, sedan stänger man och kan flytta dem. Det fungerade helt perfekt.

Väl i andra hagen hade vi väl väntat oss en viss stirrighet, men så blev det inte. De gick lungt ut ur lådan och insåg att de kommit till himmelriket med milsvida vidder att böka i.

Tre grisar i solnedgång

Skattlådor!

Då har jag satt nytt rekord, skattlåda på redan 22:e mars. Det är lite speciella förhållanden. Det är i en bigård som står ljust och vid ett stort videsnår.

Detta är 6:e året jag har bin här och flera av åren har denna bigård ger mycket honung från sälg men jag har aldrig haft fullstarka samhällen och samtidigt utbyggda skattlådor till dem så jag har aldrig kunnat skörda något. Nu hoppas jag att det blir varmt när sälgen blommar så bina flyger så kan det kanske, kanske bli en tidig skörd!

Grisar och blivande trädgårdsland

Idag har grisarna fått komma ut ur sin vinterhage. Jag satte upp elstängsel och elband runt det som ska vara vårt blivande trädgårdsland och släppte dem där.
Det är också ett test för att se om lille Bob nu är vuxen nog att stanna innanför elstängsel. Vi vågar inte chansa helt utan kör eltråd plus band. Fungerar det inte kommer Bob att få bo i små brädhagar resten av livet. Kråkan och Räven däremot stannar inne av bara en enda eltråd.
Meningen är att de ska gå i vårt blivande trädgårdsland till slutet av april, sedan ska de flytta till andra sidan bäcken.

Vad är då planerna för trädgårdslandet i år?

Det blir mest mat till djuren i år. Potatis, jordärtskockor, mjölmajs, solrosor m.m. Nytt för i år är att Lina och jag delar trädgårdslandet i två delar och har tävling vems del som växer bäst.

Det finns hopp om det

Hasseln blommar för fullt i soliga lägen och idag var årets första riktiga flygdag för bina.

Årets snackis

Det verkar som att årets snackis bland ny biodlare är små celler. Eller lite modifierat "naturliga celler". Förmodligen eftersom små celler visat sig inte fungera så bra så modifierar man sin teori. Här är mitt bidrag i ämnet:

När jag började biodling 2005 så skrev det jättemycket i Bitidningen som att små celler skulle hjälpa bina mot varroa. I min förening använders 5,1 mm vaxbygge, medan jag själv köpte in 4,9 mm. Mina bin jobbade med detta vax, en del samhällen byggde ut det, andra byggde kaotiskt ett otrukturerat mönster av större celler. Efter två år fick jag inte tag på 4,9 utan bara 5,1. Jag märkte direkt skillnad hur mycket bättre bina byggda ut jämna fina kakor. Så småningom fick jag bara tag på 5,3 och det fungerade lika bra. Även att blanda 5,1 och 5,3 fungerar. Vad jag tycker är intressant är jag inte märkte några negativa hälsoeffekter på bina när jag släppte upp dem på 5,1 och 5,3. Det enda negativa med 4,9 är att alla samhällen inte klarade bygga ut det, och att det är svårare att få tag på.

Denna fråga blev så småningom omodern, gissningsvis eftersom andra hade samma erfarenhet som jag. I år plötsligt har detta blivit en grej igen.

Det finns gott om bloggar och anekdoter som visar att små celler på något magiskt vis gör att bina hanterar varroa bättre. Det finns gott om forskningsrapporter som visar att det inte gör någon skillnad.

Med tanke på de problem mina bin hade när jag tvingade dem att bygga små celler behövs det forskningsrapporter som visar på ett tydligt samband mellan bättre bihälsa och små celler innan jag skulle fundera på detta igen.

Däremot har jag inte provat ha bina på "naturliga celler", dvs där bina själv fått bygga utan mellanvägg. Jag ska försöka sätta upp några samhällen på detta och jämföra.