Griskultingar

Den 13/3 fick vi kultingar. 3 nästan helröda, 2 riktigt röda och svarta, 5 ljusröda och svarta.

Den höll i 7 år och 51 veckor

Man inser att man bloggat förfärligt länge när förra köpet av ny tvättmaskin också finns där, se länk. Med 8 års hårt arbete med arbetskläder, hundfiltar och byggdamm bakom sig kändes det inte riktigt meningsfullt att reparera när den gamla började krångla i elektroniken. På långfredagen åkte vi och tittade ut en ny arbetshäst.

Nu gick det inte helt smärtfritt att ta ut den gamla och sätta in den nya. Vi har bytt toastolen under tiden och i princip gick den inte förbi.

Efter att vinklat bort toastolen så fick vi till slut dem förbi och kunde koppla in och provköra.

Nya miljövänliga tvättprogram är hysteriskt långa, men maskinen väger själv tvätten och bedömer hur länge den behöver tvätta och i verkligheten har det gått betydligt fortare på de program vi provkört än vad displayen först visar.

Potatis i sneda rader 2

Efter att ha varit på slakteriet och hämtat köttlådor och levererat köttlådorna till våra kunder fanns det lite tid över innan det var dags att kvällsfodra djuren. Vädrets makter var nästan på min sida. Med andra ord det regnade inte, men det var mulet, 7 grader och blåste iskallt.

På med mössa, vantar, fleecetröja och jacka och så ut med pärena. Idag var det fler sorter men inte lika mycket av varje sort.  Jag började med att sätta Asterix, Shetland Black och Kestrel.

När det var gjort blev det en snabb paus och sedan kom Olof med ut och hjälpte till. De sista raderna gick i en rasande fart och 1½ timme senare så hade vi även satt Anya, Mayan Twighlight, Mayan Gold, Colleen, Highland Burgundy Red, Kongo, Rödbrokig Svensk, Tersus, Maouri och Ulster Cheftain.

Av dessa sorter så finns det en som mitt hjärta klappar extra för. Rödbrokig Svensk.  Farfar odlade den redan på 40-talet när pappa var liten och bortsett från att den är god så är den så starkt förknippad med min uppväxt, farmors matlagning och min farfars odlande. När farfar gick bort var det ingen som tänkte på att rädda sättpotatisen och sorten gick förlorad för min familj.  

Jag har under flera år försökt få tag i  den igen utan framgång men så förra året fick jag tre pyttepotatisar från Nordgen! 

 

Dessa tre pyttepärer förodlades i kruka inne och planterades så småningom i hink för att skyddas ifrån gnagare. Jag hoppades att jag skulle kunna få fram en liten större mängd sättpotatis. Och det lyckades. I år kunde jag både sätta en lång rad själv och dela med mig av några sättor till min pappa. 

Nu är alla potatisar i jorden och vi har ungefär 500kvadratmeter potatisland som förhoppningsvis ska förse oss och att par till med både matpotatis till nästa säsong och sättor till nästa år. 

Stödfoder eller drivfoder?

Vid denna årstiden pratar biodlare mycket om att fodra bina. Det finns många olika sätt att se på foder, både ur biodlarens och binas synvinkel. Det jag skriver här gäller bara fodring med energi, inte protein (dvs när bina saknar nektar men inte pollen).

Jag anser att man behöver ha tänkt igenom vad man vill uppnå med en fodring, vad är det du förväntar dig att det ska hjälpa mot eller förbättra?

Foderslag

Olika foder ger olika effekt på bina. Ena ytterligheten är om de får hela ramar med täckt foder, den andra är att man simulerar ett drag. På en skala från minst till mest yngelstimulerande kan man sätta ramar med foder, strösocker, foderdeg, honung i burk, sockerlösning i olika koncentrationer och honungsvatten. Tyvärr är bina tjuvaktiga och när det inte finns nektar i naturen så är de alltid benägna till röveri från varandra. Risken för röveri verkar följa ungefär samma skala och endast samhällen som kan försvara sig kan fodras med flytande foder.

Foderförråd

Först är det viktigt att inse att bina aldrig får bli utan mat och att se till att de inte svälter är normalt ditt ansvar som biodlare. Det verkar också som att bina har en viss förståelse för när de har för lite foder kvar och håller då igen på aktiviteten, minskar sin flygning och minskar yngelsättningen. Det är viktigt att inte hamna där.

För mycket foder är inte heller bra, det är i vägen för yngelsättningen. Normalt öppnar aldrig bin täckt foder om det samtidigt kommer in ny nektar så det är inte naturligt för bina att flytta bort det från yngelramarna utan det ligger kvar och blockerar. En fråga som många ställer sig är om bina flyttar upp överblivet foder i skattlådan? Förmodligen gör de det i viss utsträckning, men inte så mycket. Gamla fulla foderramar i yngelrummet hänger normalt kvar orörda hela säsongen tills det blir svält (dvs inte finns nektar i naturen trots att bina flyger).

Syfte

Det finns två huvudsyften med fodring, stödfoder och drivfoder.

Stödfoder

Stödfoder är foder för att bina inte ska svälta. Det är typiskt det socker man ger bina på sensommaren som ersättning för den honung vi tagit. Men det kan också vara foder till en avläggare på sommaren, både i form av flytande sockerlösning, foderdeg eller strösocker. På våren är det vanligt att man ger alla samhällen ett paket foderdeg för att vara på säkra sidan vilket kan vara rätt om man inte vill titta efter eller kan känna vikten av hela kupan.

Drivfoder

Drivfoder är något helt annat. Det är ett redskap biodlaren använder för att lura bina att det pågår ett drag. Om övriga faktorer är rätt för bisamhället så ger drivfoder en kraftig yngelsättning. Målet är att omsätta fodret till yngel så snabbt som möjligt.

Med drivfoder så behöver man tänka efter vad man vill uppnå och även följa upp och se att det verkligen har önskad effekt. T.ex. om man drivfodrar samtidigt som det pågår ett drag har det knappt någon effekt alls, det är något annat som styr om bisamhället växer.

Drivfoder är förenat med vissa risker men också stora möjligheter.

En uppenbar risk är den konstgjort ökade yngelsättningen ger mycket ökad energianvändning, med mer yngel att föda upp och hålla varmt. De kan tvingas ut i för dåligt väder och hämta vatten och de kan få slut på sina pollenförråd. En annan risk om det kommer ett omslag till kallare väder är att de inte kan hålla ynglet varmt och de får en förlust av det värdefullaste de har, yngel.

Man behöver också fundera när bina ska vara starka, dvs när kommer nästa drag som ger honung? Man ska drivfodra i tid så att det hinner bli dragbin, men man måste också vara beredd på att de kan börja svälta innan draget börjar eller om det blir något försenat. Det kan behövas stödfoder efter en drivfodring om inte reserverna var tillräckliga från början.

En drivfodring som misslyckas är farlig för bina.

En lyckad drivfodring däremot ger mycket god avkastning.

• Det kan underhålla fler bin på en plats än vad naturen kan försörja
• Det kan ge mer bin i precis rätt tid för huvuddraget
• Det kan ge fler bin inför vintern

Exempel

I en kall aprilmånad gör drivfoder att de inte stänger ner yngelsättningen och sedan i slutet av maj är det väldigt stor skillnad på bisamhällen som drivfodrats eller inte. På höstraps kan det kanske ge dubbel skörd. Men om april istället är varm och sälgen blommar märks knappt något.

Drivfoder i mars ger starka samhällen tidigt på höstrapsen. Men blir det kallt i april så svälter bina lätt.

Drivfoder i augusti håller igång yngelsättningen i jordbrukslandskapet när den annars går ner när det inte kommer in ny nektar. Det ger starkare samhällen som övervintrar bättre.

Smittskydd

Honung från annan bigård än din egen ska inte användas som foder pga risken att smitta med amerikansk yngelröta. Och finns amerikansk yngelröta i din församling är även din egen honung olämpligt, riskerna är helt enkelt för stora.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis tycker jag man ska tänka efter varför man förväntar sig att det hjälper och man ska veta vad man vill uppnå. Och har man ingen plan eller någon aning ska man låta bli att drivfodra. Stödfoder ska man använda om bina riskerar att få ont om mat och det är betydligt enklare att ge ordentligt på hösten än att komplettera på våren.

Potatis i sneda rader

Idag påbörjades projekt jorda pärer. Jag plöjde fåror med tvåhjulstraktorn (Honda F560) som dagen till ära fick namnet Brunte.  Därefter placerade pappa ut potatisarna men en fotlängds avstånd.

I tre av potatisraderna sådde vi bondbönan  Masterpiece Green mellan "pärena". Den bondbönan har fått  Award och Garden Merit från Royal Horticultural Society så det ska bli spännande att se vad den ger.

Vi avslutade med att kratta över jord så pärer och bondbönor hamnade ca 10 cm under  ytan. De flesta potatis som ska i backen är egna sättor som vi sparat sedan  förra året.  Men vi har köpt en ny sort, Carolus, som ska vara en både god och tålig potatis för ekologisk odling. Den har varit mycket frisk och  högavkastande när den har provodlats i försök i vårt närområde. 

Övriga potatisar som kom i backen idag  var Bintje, Red Emmalie och Asparges. Totalt 9 rader på vardera ca 25 meter så totalt ca 225 meter potatis och 75 meter bondböna så här långt.

Vi har nog satt  ca 2/3 av det som ska i backen. Om vädret tillåter så  fortsätter vi i morgon.

Introduktion till VSH, Varroa Sensitive Hygiene

Jag har varit ute i en förening och berättat lite om vad jag vet om VSH-bin och har satt samman det i några stolpar.

Vad är VSH?

Vissa bin har förmåga att upptäcka när Varroa förökar sig i cellen
De river ut puppan och avbryter förökningen
Bara på arbetarceller, inte drönare!
Det är en ärftlig egenskap med ganska enkel arvsgång

Hur mäter man?

Man öppnar ett stort antal celler med äldre puppor
Man räknar antalet celler där det finns varroa som inte förökat sig
Man räknar antalet celler där det finns varroa som har förökat sig
Man dividerar antalet celler med icke förökat med total antalet celler med varroa
Det blir ett %-mått

Hur ser man om varroan förökar sig?

Varroans avföring är väldigt vit
Den sitter antingen i taket på cellen eller ibland på puppan
Avkomman syns tydligt med förstoringsglas
Man plockar ut puppor i rask takt, kollar efter vitt i taket, annars vänder puppan
Finns där vitt stannar man upp och letar moderkvalster och avkomma
Moderkvalstret springer snabbt iväg!

Varför just VSH?

Det är ett relativmått
Det spelar i teorin ingen roll om det finns mycket eller lite varroa i samhället
Om du hittar 3 av 5 eller 30 av 50 celler så är båda 60%
Antalet varroa växer exponentiellt och är svårt att kontrollera i försök, därför är ett relativmått överlägset

Nackdelar?

Det är mycket drygt att öppna celler och leta varroa
Speciellt om samhällena är behandlade eller redan har högt värde på VSH, då finns det nästan inga celler med Varroa
Själv öppnade jag uppåt 1000 celler från några samhällen och hittade mindre än 20 med varroa
Egenskapen hos arbetsbina kommer kanske bara från en av drottningens parade drönare men visar sig ändå i samhället, svårt att odla drottning från rätt

Var kommer egenskapen från?

Man tror att det är en egenskap som finns naturligt i bipopulationen
I Sverige pågår ett screeningprojekt för att hitta egenskapen hos våra bin
I USA avlade man fram 100% VSH redan på 90-talet
Dessa finns importerade i Sverige bland gula bin

Vad innebär det svenska projektet?

Man tar biprov i maj och juli och tvättar ut antal varroa
Från detta kan man räkna fram varroatillväxt/dag
Detta mått är någorlunda jämförbart mellan samhällen
Antalet varroa är inte jämförbart för det är så mycket slump
Mätresultaten samlas in och de med lägst tillväxthastighet går man vidare och gör verkliga VSH-test med
Testledare utbildas som kan öppna celler och räkna fertil/infertil varroa
Det är i synnerhet viktigt för det nordiska biet eftersom ingen annan gjort det med den rasen

Vilka problem finns i det svenska projektet enligt mig?

Det gäller full normal behandling under projektet och finns väldigt lite varroa
Omöjligt att dra statistiskt säkra slutsatser på VSH% med lite varroa
Att även ta med detta till övriga avelskriterier som fromhet, svärmtröghet, avkastning ger att avelsframsteget/generation blir ännu mindre

Hur gjorde de när de hittade egenskapen i USA?

De visste inte ens vad de letade efter från  början
Höll dåligt behandlade bin
Gjorde paketbin med en viss mängd dåligt behandlade+en viss mängd behandlade vilket ger en exakt mängd kvalster
Testade drottningar med dessa bin och räknade kvalstertillväxten
Analyserade fram vad som gav skillnaden och hittade VSH-egenskapen
Testade även bisamhällen genom att sätta ner hårt infekterade ramar med täckt yngel
Vet man infektionsgraden kan man räkna antalet öppnade celler i ramen på 24 timmar och få en indikation
Slutsatsen är att man behöver mycket varroa för att kunna göra ett VSH-urval

Hur gör de fortsatt i USA?

De korsar in VSH-egenskapen i redan befintliga bin med inseminering
Mäter och korsar in de som ärvt egenskapen i befintliga bin med inseminering, osv.
Efter ett antal generationer har man ett bi som är väldigt likt det ursprungliga biet men fått med sig VSH-egenskapen 100%
Det går att köpa sådana

Vad kan DU göra?

Var med i VSH-projektet och screena dina bin
Uppmuntra de som håller på med avel på VSH och köp drottningar/larver av dem (odlade från testade mödrar)

Två spegelbilder av en katt

Vårt garage har skjutportar med golv av makadam och det lämnar en springa längs marken som våra smalaste katter kan ta sig in genom. Den ena har mer eller mindre flyttat in i garaget denna vintern och använder motorhuven som värmedyna - och med det en massa grus.

Det hade ju varit rätt lätt att göra något åt men tyvärr bråkar en annan katt med denna så vi har inte riktigt hjärta att stänga henne ute. Dessutom är hon en jättegosig och trevlig katt som brukar hålla efter mössen i hönshusen på sommaren så hon får vara förlåten. Tur vi inte har någon lyxbil.