Blandade nypotatis

Anya, Mayan Twilight, Salad Blue

Mina svärföräldrar hälsade på idag och vi hade potatisprovning till den grillade kalkonfilén. Vi tog upp tre sorter från landet, Anya (ljus), Mayan Twilight (röd) och Salad Blue (blåsvart). Anya var en osedvanligt god potatis. Salad Blue var vacker och god. Mayan Twilight är inte samma art som potatis och smakade annorlunda, kraftigare smak, lite mjöligare och kraftigt gul, en klart intressant bekantskap. Mer att läsa om sorterna här.

Bonnaauktion

Igår övade vi vidare och gick på lantbruksauktion. Inget köp med oss hem dock, men priserna gjorde det intressant.

Stationsparning

För första gången har jag i år skickat drottningar till parningsstation. Tidigt i morse var jag vid venfärjan i Landskorna och lämnade av några kassetter med mini-bisamhällen. Det var fler än jag, transportbilen blev halvfull av små parningskupor.

Övningskörning

Igår provsatt jag en riktigt traktor för första gången och för att dels öva mer på maskinkörning, dels förbereda mig på en grusplan modell större så gjorde jag ett besök på Jula och skaffade en grusräfsa till åkgräsklipparen. Det blev riktigt bra, men det framgick väldigt tydligt att nästan all singeln på singeln har försvunnit, vi får nog skaffa mer i sommar.

Den som gräver en grop

Den som gräver en grop får oftast själv skotta igen den. Så även hos oss. När vi borrade brunnen grävde vi själva (se här) in ledningen i huset och fyllde igen efter oss, men hann aldrig lägga färdigt kullerstenen. Så mitt innanför ingången har vi haft en decimeterdjup grop - ända tills igår!

Farväl till skäggiga damen

Man kan tro att skäggiga damen säger "Farväl mina vänner" till sin hovstat precis innan hon flyttar hemifrån. Det är samma drottning här och här, förvånansvärt liten storleksskillnad. Nu efter en dryg månad hade hon en fin yngelsättning med väldigt lite hål.

Alla sagor har ett slut och endast döda fiskar flyter med strömmen

När Lina och jag köpte vårt hus 2009 valde vi delvis ett renoveringsprojekt med avsikt för att verkligen sätta vårt då rätt nya förhållande på prov. Visst har det varit lite kärvt några gånger under resans gång, jag har både letat lägenhet och packat vid ett par tillfällen, men efterhand växte ett väldigt charmigt hus fram och teamet blondinen och ingenjören svetsades allt mer ihop.

Om vi nu varit helt normala skulle sagan slutat där och vi levde lyckliga i alla våra dagar i vårt gulliga pepparkakshus. Så slutar dock inte denna sagan utan Lina och jag har idag skrivit papper på en ny fastighet som vi ska flytta till, en gård bara 2 km bort som ger oss stora möjligheter att expandera våra företag, framför allt hönsen men även biodlingen på sikt.

Visst är det vemodligt med allt arbete vi lagt ner på att göra om detta till ett modernt och trevligt boende, liksom allt engagemang för att få detaljerna bra, även det som inte syns, med argumentet att det är ju vårt eget hus. Och ekonomiskt ser inte heller renoveringsprojektet ut att ha varit en av mina bättre investeringar. Men viljan att gå framåt och utforska nya äventyr är långt mycket starkare för oss båda än att dumsnålt stanna kvar.

Så på frågan "En dag som denna åkte Marco Polo till Kina, vad ska du göra idag?" kan vi idag svara "Tja, vi har köpt en bondgård".

Björkdala