fredag 22 juli 2022

Skurugata


Färgmatchande fjäril till tyget i bilen

Här fanns också sälgskimmerfjäril

Efter att ha övernattat vid en vändplats i skogen åkte vi mot Skurugata. Vår gamla hund Siv är nästan 16 år gammal och orkar inte gå så långt längre, hon fick åka ryggsäck. Lina och alla hundarna följde med upp till Skuruhatt.


Lina och alla fyra hundarna

Såklart fanns här en turfzon vi behövde ta.


Grisen har skällt ut andra besökare ordentligt



Utsikt från Skuruhatt


Därefter gick Lina tillbaka till bilen med Siv och Bärtil bushund, medan jag tog Grisen och Lennart med genom Skurugata. Det var lite väl optimistikt att ta med Grisen. Dels hade hon svårt med alla turister hon egentligen ville skälla ut, men framför allt var det för högt och brant för att kunna ta sig fram i koppel för en så liten hund. Nere i skåran fanns både en turfzon till och en geocache som jag såklart tog och loggade.

Skurugata

Det slutade med att jag fick bära Grisen större delen av vägen. Nu var det inte första gången jag var här utan tredje, så jag borde vetat bättre än att ta med Grisen. En av de tidigare gångerna jag var här var jag 19 år gammal och då kom jag med cykel som jag släpade hela vägen igenom skåran. Fattar nu inte hur det ens var möjligt, men de har ju knappast byggt om här sedan dess.

Efter Skurugata åkte vi och hälsade på Linas bror med familj. På kvällen åkte vi uppåt Motala och letade upp en ny vändplats i skogen att övernatta vid.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En sista nationalpark innan färjan hem

Jag sover normalt bara 7 timmar så jag vaknade pigg kl 5. Internet har varit mycket, mycket bra i Estland, Lettland och Litauen, men Polen h...