Uppresan och vandringen till Helags fjällstation

Det var 16 år sedan jag fjällvandrade senast. För ett par år sedan började vi prata om en ny vandring och i år kom vi till skott. Vi ska bo på Helags fjällstation och göra ett försök att nå Helagstoppen.

Resan började fredagskväll efter jobb med att Kent och jag körde till Jan i Småland.

Lördagsmorgon steg vi upp vid 5-tiden och sträckkörde norrut. 

Jan och jag hade glömt frukost och lunch första vandringsdagen men det löste sig på ICA i Vansbro. Det blev en glass där också naturligtvis.

Någonstans norr om Idre såg vi de första renarna.

I Funäsdalen tankade vi och åt på en pizzeria som väl kanske inte tillhörde de bättre jag ätit på. Vi borde använt Googles betyg för att välja ställe, nu tog vi det som var närmast bensinmacken. Nåja, vi blev inte magsjuka åtminstone. När vi passerade Flatruet hade vi inte så långt kvar av bilresan.

Så småningom kom vi fram till STF Fjällhornet där vi bokat stuga både första och sista natten.

Jag sov som en stock 8 timmar på fjällhornet, jag var väldigt trött efter bilresan.

Nästa morgon, första vandringsdagen, låg molnen lågt på morgonen men solen brände snabbt bort dem.

Fjällhornet ligger 3-400 meter från sin parkeringsplats och man behöver ha egna lakan så det blev lite extra bärande av väskor. Nu gällde det att ha stoppat saker rätt, ryggsäcken som ska med upp på fjället, eller väskan som ska stanna i bilen tills vi kommer tillbaka.

Vi lämnade bilen på deras parkeringsplats och lämnade väskorna i bilen och började vandringen på riktigt - nästan.

Bara nästan, eftersom vi först gick till Kläppens parkering där vi stämt träff med Kristian som också skulle med. Samma gäng som var i Abisko för 20 år sedan men en aning äldre och mindre vältränade. Det är därför vi valt att prova bo på fjällstation istället för tälta som vi gjorde då.

I år har jag verkligen försökt minimera packningen, min ryggsäck väger 8 kg med vatten och kamerautrustning.

Från Kläppens parkering gick vi rakt söderut för att möta leden som går upp från Torkilsstötens skidbacke. Den vägen kommer man mycket snabbt upp på kalfjället och slipper myggen. Nu kändes det inte som myggen var något på problem, det har nog frusit redan eller är det sent på säsongen för dem.

Efter ett par km nådde vi fram till leden mellan Torkilsstöten och Helags och vi svängde 90º västerut. Så småningom kommer denna denna leden ihop med den stora leden som kommer direkt från Kläppens parkering.

Kent hade med sig ett litet kök och gjorde varm lunch till sig. Jag åt mackor, eller Hönökaka, med Chorizomjukost. Chorizomjukosten var visserligen god, men passade bättre till lunch än till frukost.

Jag hade hört från andra som varit i fjällen i år att det var ett lämmelår, men vi såg bara en och den var inte så pigg, eller snarare stendöd.

Vi var lite oroliga för vadställen på leden från Torkilsstöten, men alla var sådana att man kunde hoppa torrskodd. Men kamerorna åkte fram varje gång för att kunna föreviga ett eventuellt dopp.

Efter 15 km kom vi fram till Helags fjällstation och kunde checka in. Väl där blev det dusch och bastu och öl för de som ville, sedan tvårätters middag i matsalen.