fredag 16 mars 2018

Vinterförluster beror inte på slumpen

Så här på senvinter börjar man som biodlare allt bli lite binödig. Vintern är en rätt nervös tid för biodlaren eftersom tyvärr alltför många bisamhällen dukar under då. På en av sidorna här har jag skrivit lite historik om min biodling och där finns en intressant tabell. I den har jag varje år noterat hur många bisamhällen jag invintrat och hur många som dött av dem under senhösten, vintern och våren ändra fram till att draget börjar, dvs jag räknar samhällen som slutar fungera ändra fram till i maj som vinterdöda fast jag kanske lyckas rädda bina och slå samman dem med annat samhälle.

Antalet stämmer men orsakerna är nog inte helt exakt, det är vad jag bedömt det till. Den ger ändå en bra indikation vilka problem jag brottas med i min biodling. Siffrorna är avlästa t.o.m. vintern 2016-2017, så den aktuella vintern är ännu inte med.


Om jag går lite djupare och försöker kategorisera vart och ett av dessa framträder en delvis annan bild.

Vi kan titta närmare på dessa områden

Drottningar (eller effekter av oxalsyra)

Jag kan härleda mina drottningproblem till tre typer. Antingen drottningar jag borde bytt under sommaren, eller drottningar som dör under vintern eller under våren. Vårdödsfallen dominerar och jag vet inte vad alla beror på. En del är som jag stört samhällena innan de är i full yngelsättning men en del har jag kunnat räkna ut (pga åldern på nödceller) att jag inte varit i närheten av kupan när de dött och att de dött mitt i yngelsättningen. Jag misstänker i första hand min varroabehandling (oxalsyra), i andra hand kvardröjande effekter av bekämpningsmedel och i tredje hand infektion (typ nosema). Vad som inte framgår av statistiken är jag upplever att svaga samhällen och 2-åriga drottningar är överrepresenterade.

Tekniska faktorer

Möss och vind. Båda delar går att förebygga. Mössen går i princip aldrig in i kupor god kvalitet och med ett fluster som är max 8 mm högt. Mina kupor är numera surrade med spännband och jag kollar alltid en extra gång i november att de är åtdragna.

Varroa

Detta är en lurig faktor som kan yttra sig som att samhällen tynar bort eller får utsot. Det är möjligt att varroa är orsak till en del av mina drottningförluster också. Jag underbehandlar varroan något sedan 9 år, de får endast en droppbehandling med oxalsyra och detta räcker inte riktigt för att hålla varroan på en låg nivå. Men så länge förlusterna är på denna nivån är de fullt acceptabla.

Foder

Röveri och att jag gett för lite foder. Röveriet går att förebygga och åtgärda om man upptäcker det i tid, men inte i november. För lite foder borde inte få hända.

Blir det bättre eller sämre?

Totalt är mina vinterförluster ganska precis 10%, men variationen mellan åren är rätt stor. Det jag själv tycker sticker ut är att den konsekvent legat högt senaste 3 vintrarna och det sammanfaller med ett avtagande intresse för biodlingen, mindre noggrann skötsel, färre besök och färre åtgärder i rätt tid.


Vinterförluster är med andra ord inget slumpmässigt och det mesta går att förebygga. Drottningförlusterna är svårast men med 1-åriga drottningar och att inte övervintra krångelsamhällen upplever jag att man kan övervinna problemet. Om man inte anstränger sig alls för att förebygga problem och åtgärda problem i tid så får man räkna med 20% även om man kan sin biodling. Om man däremot jobbar aktivt mot vinterförluster bör man komma väldigt nära 0% i snitt.


söndag 4 mars 2018

Blogger - Instagram - YouTube

Det senaste halvåret har jag använt Instagram istället för bloggen, följ mig gärna på @oloflaurin70
Jag tycker Instagram är en intressant kontrast till en blog eftersom ett foto inte kan berätta en historia på samma sätt, men samtidigt är det både enkelt och visuellt.

För att lära mig nya saker så har jag tagit hjälp av videokameran senaste veckorna.
Vi skulle tittat på en begagnad potatisupptagare men så blev det inte. Istället tog vi hand om en leverans foderkorn till grisarna och jag videodokumenterade dagen.







måndag 29 januari 2018

Viktiga växter för biodlaren

Jag är nog lite udda som biodlare för jag brukar oftast tänka vad som är bra för bina snarare än vad som är bra för mig. Men det går oftast hand i hand, om bina trivs (se viktiga växter för bin) och mår bra så ger de ett överskott jag kan få del av, trivs de inte blir det inget till mig.

Kalendern med viktiga växter för bina kan krympas en del om man ser till vad som ger överskott på honung. Det är helt enkelt när mängden nektar som bina hämtar in är mycket större än de använder så att de kan lagra ett överskott. I verkligheten är det kanske bara 10 sådana dagar på en hel sommar som ger hela skörden och det är därför det blir så ojämn skörd mellan åren, vädret just när olika växter har en dramatisk påverkan.

I Skåne ser honungskalendern ut ungefär så här

Sälg
Maskros
Höstraps
Hästkastanj
Skogshallon
Vitklöver
Lind
Ljung

Av dessa är sälg ovanligt, övriga kan bli mer eller mindre rena beroende på var bina står. De som ger mest honung brukar vara skogshallon och höstraps.

Det krävs en massförekomst av dessa växter för att det ska bli honung så det går helt enkelt inte att hitta mer än 2 eller max 3 olika drag på samma plats.

Som biodlare kan man istället utnyttja successionen av växter under säsongen genom att flytta bina. Låt oss säga att bina övervintras i ett område där det finns mycket sälg. När höstrapsen börjar blomma flyttas de till de gula rapsfälten. När de blommat över skördas honungen och de flyttas till skogslandskapet med skogshallon. Det går att flytta ytterligare till betesrika områden för vitklöver och ytterligare en gång till ljung. Det är väldigt få biodlare som orkar flytta på detta viset dock. Det är fysiskt tungt att flytta bin och det måste göras på natten.

Det är viktigt att tänka på att få stor skörd inte är i konflikt med att bina mår bra. Hittar bina lättillgänglig mat blir de tvärtom friska och starka, så att jämföra med andra djur går inte, man driver inte bina för hårt, detta är de friskaste bina.

Viktiga växter för bin

Det finns många böcker skrivna om växter som är viktiga för bina. Själv så brukar jag se det som en kalender över året där olika växter avlöser varandra. I Skåne blir det ungefär så här

Al
Sälg
Maskros
Lönn
Höstraps
Hästkastanj
Skogshallon
Vitklöver
Lind
Mjölkört
Brakved
Tistlar
Höstgullris
Ljung
Murgröna

Jag skulle säga att de första fram till och med Lönn och de sista från och med Brakved är viktigast för då finns det inte så mycket annat som blommar.

Nu finns inte alla växter i samma biotop så normalt kan inte samma bi flyga på t.ex. höstraps och skogshallon, brakved eller ljung. Typiskt blir att i jordbrukslandskapet så är det al, sälg, maskros, höstraps, vitklöver och ibland lind sedan är det slut. I skogsbygden är det mera jämnt över året, men sammanlagda mängden nektar som finns att hämta är mindre.

I ett tidigare inlägg skrev jag om proteinbanken och bland annat att bina har ett behov varierade proteinkällor för att inte få brister. Jämför man då jordbrukslandskapet och skogsbygden så ser man hur mycket mer utsatta bina är i jordbrukslandskapet för att inte få tillräcklig variation. I jordbrukslandskapet tar även nektar och pollenkällorna slut redan i månadsskiftet juli-augusti.


söndag 14 januari 2018

Man måste förstå vad man mäter

Jag jobbar med att skapa information från data och göra den begriplig för oss människor. Det mesta är diskret data från händelser i organisationer, t.ex. en vara som skickas eller en fakturarad skapas, som sedan aggregeras och presenteras ur olika synvinklar.

Men viss data är inte händelser utan avlästa värden. Och ibland vill man göra avläsningar av statistik från händelser, t.ex. antal order per dag. Teoretiskt kan man säga att man ger data en ny tidbas och i det stora hela ser det likadant ut. Men man blir av med detaljer!


Bilden ovan är från nya temperaturövervakningen i den uppvärmda delen av vårt växthus och är ett ovanligt fint exempel på vad som kan hända när det blir fel.

I verkligheten finns en termostat som slår av och på en värmefläkt med ca 1ºC skillnad mellan av och på. Samtidigt har vi temperaturövervakningssystemet som är låst till att bara spara mätvärden var 5:e minut. När av- och påslagen för termostaten blir tätare än var 5:e minut bryter avläsningen ihop och man kan inte riktigt lita på värdena längre.

En bild från wikipediaartikeln om aliasing visar lite vad som händer.
Bild från Wikipedia
Hade det slumpat sig så att frekvensen på av och påslag var exakt samma som mätfrekvensen hade vi bara sett en rak kurva medan verkliga värden kunde varit hur stora eller små som helst.

Normalt hanterar man detta genom att sätta ett elektriskt filter på ingående signaler så att alla frekvenser som är högre än vad som går att mäta försvinner, ungefär att bara trenden blir kvar.

För ett sådant här system som vårt växthus är den bästa lösningen att lagra mätvärden oftare än var 5:e minut, men tyvärr är det inte gjort för det, utomhustemperaturer svänger ju aldrig på detta viset.

söndag 31 december 2017

Höst i bigården 2017

Precis som förra året (sammanfattning 2016) så gör jag en sammanfattning av biodlingssäsongen. Under sommaren ägnades väldigt lite tid åt bina eftersom intresset inte riktigt kommit tillbaka efter förr-förra årets kris.

Av 24 invintrade samhällen hösten 2016 överlevde 19 vintern. 2 dog av för mycket varroa vilket är första gången för mig men jag har å andra sidan medvetet underbehandlat i 9 år nu. 3 st dog av möss pga undermålig bottenkonstruktion. Jag hade tänkt fasa ut dessa bottnar redan före vintern men det blev inte så. Nu är de däremot historia. Av vårens 19 samhällen svälte två ihjäl på sensommaren i det usla vädret och 17 st invintrades, fördelat på 3 bigårdar.

Våren var normal fram till 11:e april, sedan slog det om och blev mycket kallt och regnigt i 30 dagar. Alla samhällena gick tillbaka i klot och slutade föda upp yngel. Drivfoder hade absolut gjort nytta under denna period.

Rapsen började blomma sent och blommade över på bara 3 veckor och skörden blev liten, bina hann inte komma upp i styrka. Resten av sommaren blev kall och regnig. Bina som flyttades till vitklöver svälte pga det dåliga vädret. Även höstkylan kom tidigt men bina hann ta fodret i tid, däremot blev det inte en enda helgdag med bra väder att ta av foderlådorna under hösten utan det fick göras vid varroabehandling i kallt och regnigt väder.

Vid slutskattningen fanns i princip ingen honung kvar i samhällena och trots drivfoder fram till vinterfoder var flera samhällen i svält vilket påverkar övervintringen starkt negativt. Som biår får 2017 betraktas som en katastrof.